Toblach-Cortina race report

2/4/2018

Before the race I was really looking forward to the finish in Cortina, it is such a special place

Yesterday it was time for Toblach-Cortina and as we wrote before the race, the weather was inpredictabl and just before the start it started to snow a little, which made the track slower. The track began with a gentle downhill towards the outskirts of the beautiful village of Innichen/San Candido and then the track returned slightly uphill to Toblach and the World Cup arena. When we reached the stadium we went out on FIS-track Saskia for 4 km. A tough part. After the FIS-track, a long climb began (little less than 20 km) of 350 altitude meters up to a small mountain pass, Gemärk/Cimabanche. After that the track goes downhill to Cortina with a small turn into Fiames ski stadium where the Olympic Games in cross Country Skiing 1956 took part. The finish was in Cortina for the first time in the Ski Classic history. The total descent to Cortina was 350 meters for 16 km.
Link to the the track profile: http://www.dobbiacocortina.org/fileadmin/user_upload/allgemeine/TOCO-profile.pdf

Igår var det dags för långloppet Toblach-Cortina och som vi skrev inför loppet var väderutsikterna osäkra och precis innan start började det snöa lite lätt, vilket gjorde att föret blev trögare. Banan började med lätt utför till utkanten av den fina byn Innichen/San Candido och därefter återvände vi tillbaka mot Toblach och världscuparenan, en lätt stigning på runt 5 km. Efter stadion gick vi ut på världscupbanorna i 4 km. Ett tufft parti. Efter världscupbanorna började en lång stigning på knappt 20 km där man tar 350 höjdmeter upp till ett litet pass, Gemärk/Cimabanche. Efter det är det bara nedför mot Cortina med ett liten sväng in på Fiames skidstadion där OS i längdskidåkning ägde rum 1956. Målgången var inne i Cortina för första gången i Ski Classics historia. Den totala nedstigningen från Cimabanche till Cortina är 350 höjdmeter höjdmeter på 16 km.
Länk till banprofilen: http://www.dobbiacocortina.org/fileadmin/user_upload/allgemeine/TOCO-profile.pdf

Marcus:
We were down at the start early, which meant that I got a good starting position the race, just after the elite. I noticed early on that my skis did not glide very well and I had to double pole hard (maybe also due to the starting position just after the elite). I also noticed when I came to the first uphills that my body hadn’t recovered properly after last weekend and since I had chosen to go without grip wax, it was just to double pole, but the body was a bit too tired for that. When I came to the FIS-track I decided to stop and put grip wax on my skis. A nice official helped me, but the problem was just that he put on the grip wax a bit too long, which meant that the already bad glide got even worse. On the other hand, it was nice to have grip wax so that I could diagonal at the FIS-track and also a lot on the way up to Cimbanche. When we got there, it was the most downhill and I ended up with a group of 7-8 other skiiers and it was just to follow them since there was headwind and no idea to try to pass in the slower track. In this part my glide was okay when I stood on my heels, but going up on the toes was useless. After the stadium in Fiames it was only me and one Norwegian left of the group and he and I pepped eachother so at the last 2 km we managed to catch some more skiiers.
I became 227th among the men at 3 hours and 10 minutes. I cannot be satisfied with that because last year I was 145th at 2 hours 54 minutes. But on the other hand the time was not so bad this year, considering that the conditions were tougher this year. The winning time was 11 minutes slower than last year.

Some conclusions for next time:
- The track is heavier course the it looks on the profile.
- Do not overestimate your doble poling-ability. Next time, start with grip wax. Try to get it as short as possible, so it doesn’t affect the glide.
- Start a little bit further behind than just after the elite for a more suitable speed in the start.
- The drinking belt doesn’t work properly, it froze again after around 15 km. I have to drink more often.
- Do not double too much the day before the race. I double poled a bit too much on Friday when I tested the skis. Important with only a short skit test and then rest.

Vi var nere på start tidigt, vilket gjorde att jag fick en bra startposition inför loppet, startade precis efter eliten. Jag märkte tidigt efter start att mina skidor inte gled så bra och att jag fick staka på hårt (kan ju också bero på startpositionen). Jag märket också när vi kom till första uppförslöporna att kroppen nog inte hade återhämtat sig riktigt efter förra helgen och när jag gick utan fästvalla så var det bara att staka, men kroppen var fortfarande lite för sliten för det. När vi kom in i världscupbanorna, så valde jag ändå att stanna och sätta på valla och en snäll funktionär hjälpte till med det. Problemet var bara att han satte på fästvalla lite långt. Så mitt redan dåliga glid blev sämre. Däremot var det skönt att få på fästvalla så jag kunde diagnola i världscupbanan och även en hel del på vägen upp till Cimbanche. När vi kom ditt så var det mest nedför och jag hamna med en grupp på 7-8 andra åkare och de vara bara att hänga med där, var en del motvind så de var ingen idé att försöka gå ut och trycka på i de mindre uppåkta spåret. Jag hade ändå på denna del okej glid när jag låg efter och stod på hällarna. Gick jag upp på tå i stakning bromsade alldeles för mycket. Efter stadion i Fiames så var de bara jag och en norrman kvar i gruppen från vägen ner och han och jag peppa på varandra så vi lyckades på de sista 2 km nedför ytterligare ta i fast några åkare. Totalt blev det än 227:e plats bland männen på tiden 3,10. De är en placering jag inte riktigt kan vara nöjd med eftersom jag ifjol slutade 145:e plats och tiden 2,54. Däremot var kanske inte tiden så dålig ändå i år med tanke på förhållandena var tyngre i år. Segertiden var t.ex. 11 minuter långsammare i år.

Några slutsatser inför nästa gång:

Tyngre bana än man tror när man ser banprofilen.
Överskatta inte stakförmågan. Till nästa gång starta med fästvalla. Försök få den så kort som möjligt, så inte glidet blir lidande.
Börja lite längre bak än precis efter eliten för bättre öppningstempo.
Vätskebältet fungera sådär, frös igen efter cirka 15 km. Måste dricka ofta.
Kör inte så mycket stakning dagen innan loppet. Blev lite mycket under fredagen när jag testa skidor. Viktigt med bara kort test av skidor och sedan vila.

Anna:
Like previously written I was a bit worried about my skis, that I wouldn’t have enough grip during the race. Since it is quite a tough race and my double poling ability isn’t as good as it should be, a good grip is very important for me. The importance of the grip made have to take the decision to take the skis that had worse glide, but which I got a better grip with. I have no idea why I didn’t get any good grip with the skis with better glide, and it wasn’t so fun to take that decision, and I was hoping for that the colder temperature on the race day and the powder would make the skis go better.

When the start went I was at the front of my starting group and the pace was quite high from the beginning, and I noticed directly that my skis were gliding a lot worse than the others around me and I had to double pole quite hard to not lose too many positions. Still it was nice that the pace was quite high from the beginning and that it wasn’t so many queues as in other ski races. When the track turned after 6 kilometers and started to go uphill my skis were perfect. I could diagonal and kick-double-pole relaxed and took many places in several uphills. It was great to know a big part of the track to know how to dispose your energy. I had quite a good feeling during the race, but the last 4 km uphill to Cimabanche, the highest point of the track, were quite tough. The last 16 km down to Cortina is the easiest part of the track, and after the uphill for almost 30 km it was nice. Still this was the worst part of the track for me because of the glide; after 14 km I was 54th, at Cimabanche I was 42nd and at the finish I was 51th at 3 hours 52 minutes. This was a race that I was a lot more satisfied with than Marcialonga. This tougher track suits me better (since I am not that strong in the double poling now) and also yesterday’s weather suits me well.

Conclusions for next time:

I have to have better glide, it is impossible to do a good result without good glide. Still I am glad that I took the skis with great grip, because otherwise the race would have been a “hell” for me
I need to drink from my own belt in the downhills (or buy a drinking belt with tube), because the drinking service at the refreshment stations was a mess in the beginning. No one gave any drinks to you and there weren’t even any glasses filled with sport drink at the tables. At the first station the official filled a glass for me when I arrived and dropped it over me. So, then I had to wait for a new glass. At the second station, there were no official there filling the glasses at all, so then I had to stop and took off my own belt. The bad part of this track is also that there are not many downhills where you can take off your belt for drinking.

I starten stod jag längst fram I minstartgrupp och farten var ganska hög från början och jag märkte direkt att mina skidor gled mycket sämre än de runt omkring mig och jag var tvungen att staka på ganska hart för att inte förlora för många positioner. Ändå var det skönt att farten var ganska hög från början och att det inte blev så många köer som i andra skidlopp. När banan vände efter 6 kilometer och började gå uppför var mina skidor perfekta. Jag kunde diagonala och köra stakning med frånskjut avslappnad och tog många placeringar i många backar. Det var skönt att kunna en stor del av banan för att vera hur man skulle disponera sin energi. Jag hade en ganska bra känsla under loppet, men de sista 4 km uppför till Cimabanche, den högsta punkten på banan, var ganska tuffa. De sista 16 km ner till Cortina är den lättaste delen av banan, och efter att det gått uppför i nästan 30 km var det skönt att veta att det vara nästan bara nerför kvar. Ändå var detta den sämsta delen av tävlingen för mig på grund av det dåliga glider; efter 14 km var jag 54:a, vid Cimabanche var jag 42:a och i mål var jag 51:a på 3,52. Detta var ett lopp som jag var mycket mer nöjd med än Marcialonga. Den lite tuffare Toblach-Cortina-banan passar mig bättre (eftersom jag inte är så stark i stakningen just nu) och gårdagens väder passade mig också bra.

Slutsatser inför nästa lopp:

- Jag måste ha bättre glid, det är omöjligt att göra ett bra resultat utan bra glid. Fortfarande är jag glad att jag tog skidorna med bra fäste, för annars hade loppet nog varit ett "rent helvete" för mig
- Jag måste dricka från mitt eget vätskebälte i nedförsbackarna (eller köpa ett vätskebälte med slang), eftersom vätskeservicen var en enda röra i början. Ingen gav vätska åt dig och det fanns inte ens några muggar fyllda med sportdryck på borden. Vid första stationen fyllde en funktionär en mugg åt mig när jag kom och tappade den över mig. Så då var jag tvungen att vänta på en ny mugg. På andra stationen fanns det ingen funktionär alls som fyllde på muggarna, så då var jag tvungen att stanna och dricka från mitt eget vätskebälte. Det svåra med den här delen av banan är också att det knappt finns någon nerförsbacke där du kan ta bort bältet för att dricka.