När man först hör Cortina tänker många på lyx och flärd, och till stor del stämmer det. Cortina räknas som Dolomiternas drottning, och lockar många rika italienare och turister från andra länder. Hit kommer man inte bara för skidåkning, även om den är i världsklass (pisterna sitter ihop med ett av världens största skidområden, Dolomiti Super Ski), utan även bara för att njuta och för att äta gott. Tyvärr har det fört med sig att priserna skjutit i höjden, och staden har endast 7 000 bofasta, vilket leder till att mycket måste hålla stängt utanför turistsäsongen. Staden lockar till största delen med friluftsaktiviteter såsom alpin skidåkning, längdskidåkning och ishockey på vintern (Cortina stod också som värd för Vinter OS 1956), medan vandring är jättestort på sommaren. Runt omkring staden finns flera toppar på över 3 000 meters höjd. Visste ni förresten att Dolomiterna har fler turister på sommaren än vintern?! Men här finns även en del butiker, restauranger och after ski-ställen. Mitt i centrum ligger stadens kyrka, som nu i juletid bjuder på ett stjärnfall längs med fasaden, väldigt speciellt.
0 Comments
Här kommer en liten tillbakablick på fjolåret den här tiden: Förra nyåret firade vi i Lillehammer med kombinerad semester och skidåkning. Vi bodde på Lillehammer Fjellstue http://www.lillehammerfjellstue.no/ i ett rum med frukost, lunch och middag. Lunchen lagade man själv vid frukosten, och tog med sig under skidpassen. På boendet fanns också en bastu (jätteskönt efter ett skidpass) och en uppvärmd vallabod. Väljer man att bo här har man tillgång till över 600 km skidspår om det finns tillräckligt med snö. Fastän det var ganska snöfattigt när vi kom dit var ända mer än 60 km öppna. I slutet på vår vistelse efter att det kommit snö varenda en dag hade säkert spårmängden fördubblats. Vill du testa på riktiga världscup-banor ligger både Sjusjøen och Birkebeinerstadion cirka 10 km bort. Om det är rikligt med snö når du dessutom dessa två platser direkt från boendet. Om du följer långloppscupen på skidor (Visma Ski Classics) och har sett Birkebeinerrennet så går det precis i dessa trakter. Spåren var verkligen fantastiska, och varje morgon kom en uppdatering om vilka spår som var preparerade, i vilket skick de var (om det fanns risk för genomsläpp etc) och vilken valla som gällde. Norrmännen kan verkligen det här med att skapa fantastiska möjligheter för skidåkning! Som ni ser ut av bilderna skiljer sig vädret åt en del från i år. Men båda är härliga, fast på olika sätt!
Dagens pass: 2 h 10 min för mig, mitt längsta pass sen jag kommer inte ens ihåg när, men någongång i maj antar jag. Känns ok nu, får se hur det känns senare;). Därefter ett stopp för fika, och sen fortsatte Marcus i ytterligare 2 h. Strålande sol, 10 plus i solen, men ändå hårda spår och knappt något vått i spåren. Helt magiskt!! Skidåkning i Anterselva/Antholz, skidskyttets mecka! Bild tagen från ett av alla våra skidpass. Kändes lite speciellt i början med en vit linje av snö och annars grönt, men nu har man vant sig och det ser helt naturligt ut:) Decembers kyligaste pass (hittills i alla fall, -13 grader): Vårt första pass nere vid Nordic Arena i Dobbiaco/Toblach: Vårt allra första skidpass i december på en 3 km slinga i Santa Maddalena. Blev några pass till där innan det från runt 8 december gick att skida på flera ställen. Idag på vårt långpass blev det en tur dit igen eftersom de nu länkat ihop flera av slingorna!
En rikigt God Jul vill vi önska Er alla!!
Julfint inne Julfint ute Julgodis på gång På besök i San Candido/Innichen. Supermysig by! Nu är vi redo för julafton!
Detta inlägg är en tillbakablick från månaderna i Toscana. Som rubriker antyder var inte allt på samma sätt som man är van med:)
Förra helgen var vi på en vandring med vår hyresvärd. Han frågade oss om vi hade lust att hänga med och vi tyckte att det skulle vara superskoj. Eftersom det inte är någon snö i dalen ännu, och inte så mycket på topparna, går det fortfarande bra att göra vandringsturer. Klockan kvart i 10 på morgonen stack vi iväg med bil, till början på en vandringsled cirka 10 minuter härifrån. Halv tre var vi hemma igen, efter en vandring på cirka 1 000 höjdmeter! Vi började på cirka 1 600 möh och toppen är på 2 663 möh. Vi gick först cirka 700 höjdmeter och tog en paus vid en hütte, en stuga som ibland har öppet för matservering och hyr ut rum (dock inte nu). Därifrån gick vi cirka 300 meter till för att komma upp till toppen. Överlag var det bra leder att gå på, bortsett från de sista 300 metrarna där det var både snö och riktigt brant på sina ställen. Det märktes tydligt att vi inte var riktigt lika vana som vår hyresvärd, och inte hade riktigt lika bra skor:) Trots detta gick det riktigt bra, och det var helt otroligt vilka panoramavyer under hela vägen upp, och såklart också uppifrån toppen. Från toppen såg man bland annat Drei Zinnen, de tre topparna som Dolomiterna är kända för, Kronplatz, det stora alpina centret, och Grossglockner, Österrikes högsta berg (3 798 möh). Toppen låg också precis på gränsen till Österrike. Vägen ner var ju förstås lite svårare eftersom det var ganska halt för oss, med trots detta kom vi ner utan några missöden. Även på vägen ner gjorde vi ett stopp vid hütten, och att sitta där i det strålande solskenet, bjudna på bröd med hemlagad ost från stället vi bor på och se den fantastiska utsikten, gör att man inte kan önska sig så mycket mer. Helt fantastiskt! Hela turen var verkligen otroligt vacker, och fortsätter vädret så här, är det mycket möjligt att det blir flera!
Strax efter att vi kom till Dobbiaco var vi till Innsbruck för lite olika uppdrag. Vi ville såklart se själva staden, men också gå på deras julmarknad och handla lite julgrejer på IKEA. Härifrån är det cirka 1,45 timmars bilresa dit. Innsbruck har lite på 100 000 invånare och är Österrikes femte största stad. Staden är mycket vackert belägen på 600 meters höjd i Inndalen, och stadsbilden är väldigt vacker med branta berg i bakgrunden. Många förknippar staden med backhoppning, eftersom en av deltävlingarna i den tysk-österrikiska backhopparveckan går av stapeln här. Innsbruck är verkligen en riktig vintersportort, och staden har arrangerat vinter-OS två gånger, 1964 och 1976. Staden har många vackra utsmyckade byggnader, och vid torget ligger Goldenes Dachl, en tre våningar hög balkong med ett gyllene tak. Huset, där balkongen ligger, byggdes på 1400-talet och fungerade som hem till de tyrolska kejsarna. Balkongen användes bland annat för att beskåda turneringarna som ägde rum på torget nedanför. Vi hann även med att testa lite typiska rätter från regionen som såldes på marknaden, och pröva på Glühwein (glögg) och punsch. En av orsakerna till att vi ville besöka Innsbruck just nu var ju som tidigare nämnt att gå på deras julmarknad. Det kändes som att hela Innsbrucks centrum och strax utanför var en enda stor julmarknad. Tyvärr var det ganska lite stånd med julsaker, utan mest med mat och annat. Vi köpte inget speciellt, utan strosade mest omkring. Dagen avslutade vi i Brunicko med matinköp och middag på deras julmarknad, en marknad som visade sig vara mysigare än Innsbrucks. Dock gillade vi Innsbruck som stad, mycket fin och väldigt vackert belägen. Vi testade även en typisk och lite kul maträtt på Brunickos julmarknad , gulaschsoppa i bröd, där man helt enkelt åt upp skålen i takt med att soppan minskade:)
Vi fick ett jättefint mottagande när vi kom hit till vårt boende av ägarens mamma som visade oss runt, och berättade om alla praktiska saker. Hon hade också ställt fram hemlagade sylter och honung, väldigt gulligt och gör att man känner sig väldigt välkommen. I söndags väntade två stora kakor på oss utanför dörren, och igår kom hon igen med ett fat med kakor! Lägenheten är superfin, helt nyrenoverad och utsikten är fantastisk! Balkongen är i söderläge och man ser direkt ut över Dolomiterna, Dobbiaco och dalen. Här är också väldigt mysigt pyntat med grankvistar, lyktor och andra juldekorationer utanför dörren. Snällt nog frågade ägaren oss direkt om vi ville sätta in lite saker i deras källare, vilket är väldigt bra, för vi har ju inte så lite saker med oss:) Skönt att bli av med en del. Det finns också både pjäxtork, skid- och cykelförråd samt vallarum här, perfekt! Vi bor i en liten by strax norr om Dobbiaco, med en restaurang och en kyrka, omgiven om gårdar, vandringsleder och djur. Väldigt pittoreskt! Ägarna till platsen vi bor på har både kor, kaniner, katter en häst och en hund. Om vi vill kan vi få färsk mjölk och nybakt bröd varje morgon! Vi trivs som fiskarna i vattnet, (eller heter det som berggetterna i Alperna:), finns verkligen inget att klaga på!
|
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
December 2024
Kategorier
Alla
|