 After our race in Val Ridanna/Ridnauntal two weekends ago, we drove past the cute village of Vipiteno/Sterzing. The village is situated only a couple of kilometers from the Austrian border and has around 8 000 inhabitants. It has a very picturesque old town and is very nice situated just below the mountains. Efter vår tävling i Val Ridanna/Ridnauntal vek vi in in i den söta byn Vipiteno/Sterzing. Byn ligger bara några kilometer från den österrikiska gränsen och har cirka 8 000 invånare. Den har en mycket pittoresk gammal stadsdel och är mycket vackert belägen vid foten av bergen.   
0 Kommentarer
 Last Friday (25.1) we had the chance to go to the adjacent village of Anterselva/Antholz and watch the men's sprint in biathlon. We were very lucky and got free tickets at the tribune from our landlord. It was a very nice day: as you can see at the pictures the weather was amazing, it was a very good competition and the atmosphere is, as always, very good in Anterselva.! I fredags (25.1) var vi i den närbelägna byn Anterselva/Antholz och såg herrarnas sprint i skidskytte. Vi hade turen att få gratis biljetter till läktaren av vår hyresvärd. Det var verkligen en riktigt bra dag: som ni kan se på bilderna var värdet fantastiskt, det var en mycket bra tävling och atmosfären var, som allt i Anterselva, riktigt bra!    Martin Fourcade  The winner, Johannes Tignes Boe, in the background  Lots of Norwegian flags  A part of the court in the background   Very good atmosphere in the tent after the race; the biathlon fans know how to party  Yesterday we visited the snow festival in the neighbouring village of San Candido/Innichen the third year in a row. It is really amazing to see what the snow sculturers can create. See and enjoy! Igår besökte vi snöfestivalen i den närliggande byn San Candido/Innichen för tredje året i rad. Det är verkligen fantastiskt att se vad skultörerna kan åstadkomma. Se och njut!  USA: Winter's Dream  USA: Winter's Dream  Italy: Frozen Castle  USA: Wavelength  South Tirol: Surrounded labyrinth  Serbia: Stairs of time  Great Britain/Wales: Three wise monkeys  Italy: The princess Dolasilla  Georgia/Turkey: Waiting for something If anyone lack Christmas spirit maybe this post can help:) The pictures are from two Christmas markets here in the near, at Lago di Braies/Pragser Wildsee and San Candido/Innichen. The market in San Candido was one of the most beautiful we have visited, and it might be one more visit later:) The fact that it has been coming some snow the last couple of days really added some Christmas feeling too. Om någon har svårt att få den rätta julkänslan kanske det här inlägget kan hjälpa:) Bilderna är från två julmarknader här i närheten, vid Lago di Braies/Pragser Wildsee och San Candido /Innichen. Marknaden i San Candido var en av de finaste och mysigaste vi har besökt, och det kan mycket väl bli ett till besök där senare:) Att de har kommit lite snö de senaste dagarna bidrog verkligen också till julkänslan.              Since Saturday we're back in Dobbiaco/Toblach. We came to Salzburg at Friday evening and had a short stop at IKEA to by some christmas things before arriving here in the night. Sedan i lördags är vi tillbaka i Dobbiaco Toblach. Vi kom till Salzburg fredag kväll och hade ett kort stopp vid IKEA för att köpa lite julsaker innan vi kom hit på natten. During these days we have apart from working eaten a real Italian breakfast, croissant and coffee:) Under dessa dagar har vi förutom arbetat ätit en riktig italiensk frukost, croissant och kaffe:)  Decorated a bit for Christmas, lit the first candle and had some Finnish/Swedish Christmas food. Julpyntat lite, tänt det första adventsljuset och ätit lite finsk/svensk julmat.    And of course, doing some training, and now we have mostly been skiing on snow!! Like already written we arrived here last Saturday and the day after, they opened a 2 km long course in Santa Maddalena, appr. 30 minutes away from here. We’ve been there every day since that trying to go really slow to get used to the height and the temperature. It is not that cold (and unfortunately only snow up in the mountains) but since we came from 20 degrees we want to be a bit careful, to hopefully not get cold. Even though the course is only 2 km long it is still very fun to go, since there are some flat parts, some curves and some uphills and downhills. If we’re lucky with the weather, then hopefully they will open a track on the cross-country skiing stadium. Except for skiing (both classic and skate) we have also had time to do some running and I was at the gym yesterday while Marcus was playing hockey. There is a team consisting of players of different ages and on different levels that train every Tuesday. A good way to meet people, practice German and of course play some ice hockey. Since they were only 12 players it was a good training too! The training finished in a typical South European way with free beer in the locker room😊 Och naturligtvis, tränat, och nu har det mest handlat om skidåkning på snö!! Som jag redan nämnt kom vi hit i lördags och dagen efter öppnade de en 2 km lång slinga i Santa Maddalena, ca. 30 minuter härifrån. Vi har varit där varje dag sen dess och försökt att ta det väldigt lungt för att vänja oss vid höjden och temperaturen. Det är inte så kallt (och tyvärr bara snö upp i bergen) men eftersom vi just kom från 20 grader vill vi vara lite försiktiga, och förhoppningsvis slippa bli förkylda. Fastän slingan bara är 2 km lång är den fortfarande väldigt kul att köra, eftersom det finns en del flacka partier, en del kurvor och några uppförs- och nedförsbackar. Vill det säg väl med vädret öppnas förhoppningsvis också en slinga nere på längdskidstadion den här veckan. Förutom skidåkning (både klassiskt och skate) har vi också sprungit lite och jag var på gymmet igår kväll, medan Marcus var och tränade ishockey. Det finns ett lag bestående av spelare i olika åldrar och på olika nivåer som tränar varje tisdag. Ett bra sätt att träffa människor, träna på tyskan och naturligtvis spela ishockey. Eftersom de bara var 12 spelare blev det också bra träning! Träningen avslutades på ett typiskt sydeuropeiskt sätt med fri öl i omklädningsrummet😊        So, the days go by with work, training, Christmas spirit and panoramic views! Dagarna flyter alltså på med jobb, träning, julmys och njutande av panoramavyerna!   A great Saturday at Prato Piazza/Plätzwiese. 1 hours 45 minutes of running/hiking in amazing weather ended with Kaiserschmarrn for lunch! En underbar lördag på Prato Piazza/Plätzwiese. 1 timme och 45 minuter av löpning/vandring i fantastiskt väder som avlutades med Kaiserschmarrn for lunch!       Tre Cime di Lavaredo/Drei Zinnen, the famous Dolomiti mountains, in the background  The top, Monte Specie/Strudelkopf, 2 307 m.a.s.l     Kaiserschmarrn   Today we completed the "Toblach/Dobbiaco-Cortiana triple", i.e. the track on skis, bike and by running. Okay, we haven't competed in the three races, only the Visma Ski Classic Race in the winter, but two weekends ago we did the track by bike and today we did it by running. The run today was 29 km and for both of us our longest run ever. The track is 15 km uphill and 15 km downhill, with no real steep parts, but almost no flat parts either. Since none of us has been running this far before, of course our legs and hips were affected by the distance and the time, but still it felt quite good. Our cardiovascular systems were however almost not affected at all, which felt very good. But of course we are both very used to long training sessions, so therefore it is no wonder that it was our muscles/bodies that got tired and not our hearts and lungs. The weather was great for this run, with sunshine and 17 degrees. Since we were running with just liquid belts, we were only able to take one longsleeved jumper with us and as we took the bus back to Toblach/Dobbiaco around 1,5 hours after the run, it was important to get dry clothes on. But since the weather was this great it was no problem to wait for the bus in just shorts and t-shirt. The training ended with some Italian delicacies: torta di ricotta (cheesecake), tiramisu and two coffees. All in all, it was a great afternoon!   At the highest point, Cimabanche/Im Gemärk, 1530 m.a.s.l.  One of the famous tunnels Idag genomförde vi "Toblach/Dobbiaco-Cortiana trippeln", d.v.s. sträckan på skidor, cykel och genom löpning. Okej, vi har inte varit med i tre tävlingarna, utan endast i Visma Ski Classic på vintern, men för två veckor sedan körde vi sträckan på cykel och idag sprang vi den. Sträckan idag blev 29 km och för oss båda var det vår längsta löptur någonsin. De första 15 km går uppför och de resterande 15 km går nerför, utan några riktigt branta delar, men också utan flacka delar. Eftersom ingen av oss har sprungit så långt tidigare, påverkades såklart våra ben och höfter av sträckan och tiden, men det kändes fortfarande rätt bra hela vägen. Hjärta-lungor var dock knappt påverkade alls, vilket kändes väldigt bra. Men vi är såklart båda väldigt vana vid långa träningspass, så därför är det inte konstigt att det var våra muskler/kroppar som blev trötta och inte hjärta/lungor. Vädret var dessutom perfekt för denna löpning, solsken och 17 grader. Eftersom vi sprang med bara vätskebälten kunde vi bara ta ett långärmat underställ med oss och eftersom vi tog bussen tillbaka till Toblach/Dobbiaco cirka 1,5 timmar efter löpturen var det viktigt att snabbt få på torra kläder. Men eftersom vädret var så varmt var det inget problem att vänta på bussen i bara shorts och t-shirt. Träningspasset avslutades med lite italienska delikatesser: torta di ricotta (cheesecake), tiramisu och två kaffe. Summa summarum en riktigt bra eftermiddag!    Perfect with water along the way  Arrived in Cortina   Cool to see the slopes without the snow too We decided to have some vacation the first week in Dobbiaco/Toblach and to fill it with lots of low intense training (at least quite low:) to get used to the height and hopefully not get the cold. We have been very lucky with amazing weather and here is a summary of the last week’s training. (A very thorough summary, in some places maybe just for real training nerds:) Vi bestämde oss för att ha lite semester vår första vecka i Dobbiaco/Toblach och att köra mycket lågintensiv träning (åtminstone ganska låg:) för att vänja oss med höjden och förhoppningsvis inte bli förkylda. Vi har haft fantastisk tur med vädret, och här följer en sammanfattning av den senaste veckans träning. (På sina ställen en kanske lite väl ingående sammanfattning, kanske bara för riktiga träningsnördar:) Monday/Måndag:  Monday: 1.5 hour skating We started the first day with some skating, Marcus on Marwe nr 7 wheels and I on Marwe nr 6 wheels. There is a cycle path with quite good asphalt from Dobbiaco to the neighbouring village of San Candido/Innichen, which we did some rounds on. Sunny, but very windy. Måndag: 1,5 timme skate. Vi började veckan med skate, Marcus på Marwes 7:or och jag på Marwes 6:or. Det finns en cykelväg med ganska bra asfalt från Dobbiaco till den närliggande byn San Candido/Innichen, som vi gjorde ett par rundor på. Härligt soligt, men väldigt blåsigt. Tuesday/Tisdag:   Tuesday: 1 hour morning run and then 1,5/2 hours rollerskiing in the afternoon Tuesday morning started in the best way, with a morning run. We went up to Lago di Dobbiaco/Toblacher See, the lake in Dobbiaco and run for 10-12 km. It is a very nice track, and quite flat for being here. Tisdag: 1 timmes morgonlöpning och 1,5/2 timmars rullskidåkning på eftermiddagen Tisdagmorgonen började på bästa sätt, med en morgonlöprunda. Vi for upp till Lago di Dobbiaco/Toblacher See, sjön i Dobbiaco och sprang 10-12 km. Det är en mycket trevlig runda och ganska platt för att vara här.   In the afternoon we went to near valley of Val di Casies/Gsiesertal for the next training session. The reason for choosing this place was once again the asphalt. Here it is appr. 3,5 km, one way, where there is good asphalt and we did this round for a couple of times. This is also quite flat and we did lots of double poling. Marcus finished the session with a “short Marcialonga finish” up to a village. På eftermiddagen åkte vi till dalen Val di Casies/Gsiesertal för nästa träningspass. Anledningen till denna plats var återigen asfalten. Här finns en cykelväg, ca. 3,5 km enkel väg, där det finns bra asfalt och vi körde ett par rundor här. Här är relativt platt och det blev mycket stakning. Marcus avslutade passet med en "kort Marcialonga-avslutning" upp till en by. Wednesday/Onsdag:        Nice to go down with mountainbike here :O Wednesday: 4 hours and 20 minutes hiking up to 2572 meters (Val Fiscalina/Fischleintal – Tre Cime di Lavaredo/ Drei Zinnen - Val Fiscalina/Fischleintal, path nr. 103, 101 and 102) Wednesday was hiking-day. We started early in the morning from Val Fiscalina/Fischleintal and headed for Tre Cime di Lavaredo/ Drei Zinnen, the three famous mountains here in the near. The hike was quite demanding, not technically, but physically, with 1 205 ascended meters. Normally we use to think that the descend is quite though, but it felt okay this time. The most special thing during the descend was when three bikers passed by, I think they were totally nuts taking this path down (check the photo):o. During this hike we walked past three nice huts (rifugios/hütte), and stopped for lunch on the last one, Drei Zinnen hütte, sadly though the most touristic one, with lots of people. But the view and the food very good! Onsdag: 4 timmar och 20 minuters vandring upp till 2 572 meter (Val Fiscalina/Fischleintal - Tre Cime di Lavaredo/Drei Zinnen - Val Fiscalina/Fischleintal, led nr 103, 101 och 102) På onsdagen var det vandring på programmet. Vi startade tidigt på morgonen från Val Fiscalina/Fischleintal med sikte på Tre Cime di Lavaredo/Drei Zinnen, de tre kända bergen här i närheten. Vandringen var ganska krävande, inte tekniskt, men fysiskt, med 1 205 höjdmeter. Vanligtvis brukar vi tycka att vandringen ner är ganska jobbig, men det kändes helt okej den här gången. Det mest speciella som skedde under vandringen ner tillbaka var när tre cyklister på mountainbikes åkte förbi oss, jag tyckte de var helt galna som tog den här vägen ner (kolla bilden:o). Under vandringen passerade vi tre fina bergshytter (rifugios/hütter) och åt lunch på den sista, Drei Zinnen hütte, målet för vandringen. Tyvärr dock den mest turistiska, med väldigt mycket folk. Men maten och utsikten var riktig bra! Thursday/Torsdag:  The famous long uphill in the World Cup  Thursday: rollerski (classic) on the roller ski track at the Nordic Arena in Dobbiaco in the morning and running in the afternoon We started the morning with rollerskiing on the rollerski track. Marcus for 1,5 hours and I for 1 hour. The rollerski track is very nice here, and Marcus had a good training session. I, who hasn’t been going on the track before on roller skis (endast på rollerblades) had to take it quite slowly, to get used to it and to get used to the skis on it. There are some downhills that ends with curves, and even if they are very well sloped, you still have to be a bit careful in the beginning. Torsdag: Rullskidor (klassiskt) på rullskidbanan på Nordic Arena i Dobbiaco på morgonen och löpning på eftermiddagen Vi började morgonen med rullskidor på rullskidbanan. Marcus i 1,5 timme och jag i 1 timme. Rullskidbanan här är mycket fin, och Marcus gjorde ett bra träningspass. Jag, som inte har åkt banan innan på rullskidor, (endast på rollerblades), behövde ta det ganska lugnt för att vänja sig vid banan och för att vänja sig vid skidorna på just den här banan. Det finns några nedförsbackar som slutar med kurvor, och även om de är mycket väldoserade, behöver man fortfarande vara lite försiktig i början.     Nice to be able to fill the drink belt with water from the mountains In the afternoon we went for a 16 km run from Lago di Dobbiaco/Toblacher See to Lago di Landro/Dürrensee. 8 km of quite gentle uphill running and then 8 km of quite gentle downhill running. A training session in almost summer warmth! På eftermiddagen körde vi 16 km löpning från Lago di Dobbiaco/Toblacher See till Lago di Landro/Dürrensee. 8 km lätt sluttande uppförslöpning och sedan 8 km lätt sluttande nedförslöpning. Ett träningspass nästan i sommarvärme! Friday/Fredag:  Friday: 1 hour skating on the roller ski track for Marcus and 1 hours of weight training for me In the morning Marcus did 4 rounds on the roller ski rack with Marwe nr 6. wheels and I did a weight training session at home, with lots of focus on shoulders/arms and on my problem area, i.e. hips, leg and back. Fredag: 1 timmes skate på rullskidbanan för Marcus och 1 timmes styrketräning för mig På morgonen körde Marcus 4 rundor på rullskidbanan på Marwe 6:or. Jag körde istället styrketräning hemma med mycket fokus på axlar/armar och på mitt problemområde, dvs. höfter, ben och rygg.  Lago di Braies/Pragser Wildsee  Lago di Dobbiaco/Toblacher See The free afternoon where spent in the sun by two lakes, very nice! Den träningsfria eftermiddagen tillbringade vi i solen vid två sjöar, väldigt skönt! Saturday/Lördag:  We brought lunch with us up in the mountains   Saturday: training free day We had planned to do a hike this day, but both of us started to feel like we might get a cold, (had started to feel that on Friday), so we decided to listen to our bodies and relax instead. (That turned out to be a good idea, because on Sunday we both woke up feeling well.) We went up in the mountains with car and then visited the potato-festival in the neighbour village of Villabassa/Niederdorf. Lördag: Träningsfri dag Vi hade planerat att göra en vandring den här dagen, men vi båda började känna oss lite på gränsen till förkylda (hade börjat känna det på fredagen), så vi bestämde oss för att lyssna på våra kroppar och vila istället. (Det visade sig vara en bra idé, för på söndagen när vi vaknade kände vi oss båda friska.) Vi åkte upp i bergen med bil och besökte sedan potatisfestivalen i grannbyn Villabassa/Niederdorf. Sunday/Söndag:  The first pass: Cimabanche/Im Gemärk  The second pass: Passo Falzarego    Apart of the climb from Cortina to Passo Tre Croce  The third pass: Passo Tre Croce  A very welcomed lunch  Lago di Misurina  The last uphill to our home. thougher than it looks  Afterwards, probably the best moment of the day:) Sunday: 110 km, 3 mountain passes and 2 300 ascended meters by bike
Yesterday we did the toughest training session of the week, maybe the toughest training session ever for both of us: 110 km cycling, over three mountain passes and 2 300 ascended meters. We started early in the morning (1 322 m.a.s.l) and first crossed Passo Cimabanche/Im Gemärk, 1529 m.a.s.l. This is also the pass you cross in the Dobbiaco-Cortina ski competition. The we headed down to Cortina at 1 211 m.a.s.l. and from there we went up to Passo Falzarego at 2 105 m.a.s.l. This route Marcus had already taken once in 2017 by bike and I had done the last 10 km by roller ski, also in 2017. Therefore we knew a bit what was to come. Marcus had a good journey up to the pass, which we came to after around 3 hours. It also went quite well for me although I was a lot more affected than Marcus. From the pass we had a long downhill back to Cortina, which was so cold, and from there the real test started. From Cortina we were heading for Passo Tre Croce, a climb of appr. 600 meters and 8 km. This was extremely though, for both of us, but finally we crossed the pass. Here we also took the wrong way once and had to do 1,2 km extra with a climb of 12 %. Not so funny:( From Passo tre Croce we cycled for about 4 km more up to Agriturismo Malga Misurina at Lago di Misurina, for lunch. A very welcomed break, especially when we knew that then there were almost only a long downhill back to Dobbiaco. The last part of the training was 22 km, back to Santa Maria in Dobbiaco. That was a very easy part except for the last 1,5 km, which is uphill to our accommodation, quite heavy after having been out for over 6 hours. In summary this training session was a great experience, but extremely though. Now there will be some resting before focusing more on shorter training sessions and more intervals next week! Söndag: 110 km, 3 bergspass och 2 300 höjdmeter på cykel Igår körde vi veckans tuffaste träningspass, kanske det tuffaste träningspasset någonsin för oss båda: 110 km cykling, över 3 bergspass och 2 300 höjdmeter. Vi startade tidigt på morgonen (på 1 322 höjd) och passerade först bergspasset Passo Cimabanche/Im Gemärk, på 1 529 möh. Detta är också passet du passerar under vintern i skidloppet Dobbiaco-Cortina. Därefter fortsatte vi ner mot Cortina som ligger på 1 211 möh. och därifrån upp till Passo Falzarego på 2 105 möh. Denna sträcka hade Marcus redan gjort på cykel 2017 och jag hade gjort de sista cirka 10 km på rullskidor, också 2017. Därför visste vi lite vad som väntade oss. Marcus hade en bra resa upp till passet, som vi kom fram till efter omkring 3 timmar. Det gick också ganska bra för mig, även om jag var betydligt mer sliten än Marcus. Från passet var det en lång nedförsbacke tillbaka till Cortina, fruktansvärt kallt hade jag i fartvinden, och därefter började det riktiga testet. Från Cortina körde vi upp till Passo Tre Croce, en klättring på cirka 8 km och 600 höjdmeter. Det var väldigt tufft för oss båda, men till sist korsade vi passet. Här tog vi också fel väg och var tvungna att köra en extra sväng på 1,2 km med en stigning på 12 %. Inte så roligt:( Från Passo Tre Croce cyklade vi sedan cirka 4 km upp till Agriturismo Malga Misurina vid Lago di Misurina för lunch. En väldigt välkommen paus, speciellt när vi visste att det därefter är nästan bara en enda lång nedförsbacke tillbaka till Dobbiaco. Den sista delen av passet tillbaka till Santa Maria i Dobbiaco var på 22 km. Det var en mycket lätt del med undantag för de sista 1,5 km, som är en stigning på omkring 100 höjdmeter upp till vår bostad, ganska tungt efter att man ha varit ute i över 6 timmar. Sammanfattningsvis var detta träningspass en fin upplevelse, men extremt tufft. Nu kommer det att bli lite vila innan vi fokuserar mer på lite kortare träningspass och intervaller nästa vecka!  As the headline says we're back in Dobbiaco/Toblach. Since today is only our second day here we haven't done so much else than unpacking our things, went for 1,5 hours of rollerskiing and took a round trip with the car to check the asphalt here in the near. It is very beautiful here right now when the autumn is coming and the weather yesterday was lovely, although very windy. This morning it was -3 degrees, but on Thursday the weather forecast says 20 degrees again. This morning we will do some running around the lake here in Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) and in the afternoon there will be some rollerskiing in the near valley of Valle di Casies/Gsiesertal. You're really longing for being outside when the sun in shining and everything is so beautiful! We also had a good trip down to Dobbiaco and spent three nights in Annecy in France and had some great experiences there. The last day we also made a short stop in Chamonix. Look out for a post about great biking, nice rollerskiing, cute streets, good food and nice panoramas in the near future.  Precis som rubriken antyder är vi tillbaka i Dobbiaco/Toblach. Eftersom idag bara är vår andra dag här har vi inte hunnit gjort så mycket annat än att packa upp våra saker, kört rullskidor i 1,5 timmar och tagit en tur med bilen för att kontrollera asfalten här i närheten. Det är väldigt vackert här just nu när hösten är på kommande och vädret igår var underbart, även om det var väldigt blåsigt. Imorse hade vi -3 grader, men på torsdagen lovas 20 grader igen. I dag kommer vi att göra ett löppass runt sjön här i Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) och på eftermiddagen ska vi köra rullskidor i dalen Valle di Casies/Gsiesertal som ligger i närheten. Man längtar verkligen efter att vara ute när solen skiner och allting är så vackert! Vi hade också en riktigt bra resa ner till Dobbiaco och tillbringade bland annat tre nätter i Annecy i Frankrike och hade några riktigt fina upplevelser där. Håll utkik efter ett inlägg om mycket fin cykling, bra rullskidsvägar, mysiga gränder och god mat inom en snar framtid.  |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Juni 2019
Kategorier
Alla
|
RSS-flöde