Throwback with a photo bomb to a very nice day with alpine skiing in Cortina d'Ampezzo. Real impressed by Chiara who managed to ski from 9–16 with only two short breaks at the playground and a longer for lunch. So fun to be able to ski together, and to have the possibility to go further up in the mountains. We are also very lucky to be able to look at the weather forecast and adjust the day we go skiing after if it is going to be sunny or not. This year we chose to go skiing a bit earlier in the year, and also chose a day when it was a bit colder, and then the snow conditions were so much better the whole day.
Altogether a great day! Throwback med en fotobomb till en väldigt fin dag med utförsåkning i Cortina d'Ampezzo. Riktigt imponerad av Chiara som orkade åka skidor från kl. 9–16 med bara två korta pauser på lekplatsen och en längre lunch. Så kul att kunna åka skidor tillsammans, och att ha möjlighet att ta sig högre upp i bergen. Vi är också väldigt lyckligt lottade som kan titta på väderprognosen och anpassa dagen vi åker skidor efter om det ska bli soligt eller inte. I år valde vi att åka skidor lite tidigare på året, och valde även en dag då det var lite kallare, och då var snöförhållandena så mycket bättre hela dagen. Sammantaget en riktigt fin dag!
0 Comments
The Toblach-Cortina/Dobbiaco-Cortina track again two days after the races – can it be more beautiful
Toblach-Cortina-/Dobbiaco-Cortina-spåret två dagar efter tävlingarna – kan det bli vackrare February 2nd I participated in the race Toblach-Cortina 31k skate. After Chiara got sick days before the races on Saturday and Sunday, I though that it again would be a huge risk for a DNS, but luckily we both managed to stay healthy (now I though has a cold☹). As always the committee came out with the news that the course would be changed (that happens each year) due to the lack of snow, but still it would go from Toblach Nordic Arena to Fiames, Cortina (the races in classic and free technique would be the same), which I thought was very nice (could be one of the most beautiful tracks in the world), and also of course a track that we know backwards and forwards. Marcus and I came to the start at 8.30 and queued for the opening of the gates at 9.00. Marcus ran out with both our skis, and we were first in our group, after the elite skiers. A great position for Marcus and maybe a bit too good position for me😉After that we went for some jogging and then warm up on skis the first part of the track before we went to the start. The start went very well, although the pace might have been a bit too high for me. The first appr. 1.3k is flat, and a bit wider which was very good for the big group to get a bit more spread. After that a bit steeper uphill of 1k came, and I felt that after the first 2.3k my legs really felt the hard opening. This was a bit worrying to feel since then the next 19k almost only goes slightly uphill, with just very few downhills (the first one after around 11k. Still, I quite fast felt that when the track was flat, and I could go on V2 and V2 alternate that I recovered quite well, even though my legs were not to most alert. I think that I managed to go quite well until the last part of the steep uphill that is the climb in Drei Zinnen Ski-Marathon, where I unfortunately lost a woman that I had skied together with for quite a while. After the highest point the last 10k go slightly downhill towards the finish in Fiames, Cortina and I had only one thing in my mind, to push all that I had all the time until the finish line. I am satisfied with this part and really felt that I couldn’t have done it any better. Being able to overtake some men and just letting one woman pass me when the track goes slightly downhill is a good performance for me. Altogether I think this was a good race by me, but of course as always, I would have hoped that my performance would have resulted in a better position. I finished 40/177 among the women and 8/40 in my age category. Conditions: a couple of minus degrees and foggy at the start. After around ¾ of the race the sun came in and the weather became stunning.Clothes: race suit, t-shirt, headband and electric socks (good choice of clothes) Wax: Star Ski Wax Long Distance, -3 to -8 degrees Liquid: own belt, but I only took sport drink from the 3 refreshment station. Good service and enough energy 2 februari deltog jag i loppet Toblach-Cortina 31 km i fri teknik. Efter att Chiara blev sjuk dagar innan loppen på lördag och söndag trodde jag att det igen skulle vara en stor risk för en DNS, men som tur var lyckades vi båda hålla oss friska (nu är jag dock förkyld☹). Som alltid kom ledningen ut med beskedet att banan skulle ändras (det händer varje år) på grund av bristen på snö, men den kom ändå att gå från Toblach Nordic Arena till Fiames, Cortina (loppen i klassisk stil och fri teknik skulle vara desamma), vilket jag tyckte var väldigt skoj (kan vara en av de vackraste banorna i världen), och även naturligtvis en bana som vi känner utan och innan. Marcus och jag kom till starten 8.30 och köade tills de öppnade fållorna kl. 9.00. Marcus sprang ut med båda våra skidor, och vi var först i vår grupp, efter elitåkarna. Ett jättebra läge för Marcus och kanske lite för bra läge för mig😉Därefter tog vi en joggingtur och värmde sedan upp på skidor första delen av banan innan vi gick till start. Starten gick väldigt bra även om tempot kanske var lite för högt för mig. De första ca 1,3 km är platta och banan lite bredare vilket var väldigt bra för att den stora gruppen skulle spridas ut lite mer. Efter det kommer en uppförsbacke på ca 1 km, och jag kände att efter de första 2,3 km kände benen verkligen av den hårda öppningen. Detta var lite oroande att känna detta eftersom de följande 19 km går lätt uppför, med väldigt få nedförsbackar (och den första först efter ca 11 km. Ändå kände jag ganska snabbt att när banan var platt, och jag kunde gå treans och fyrans växel att jag återhämtade mig ganska bra, även om benen dock inte var så pigga. Jag tycker att jag lyckades gå ganska bra fram till den sista delen av den sista stigningen, det som är bergspriset i Drei Zinnen Ski-Marathon, där jag tyvärr tappade ryggen på en kvinna som jag hade åkt tillsammans med ett bra tag. Efter den högsta punkten gick de sista 10 km nedför mot målet i Fiames, Cortina och jag hade bara en sak i tankarna, att trycka på allt jag hade hela vägen fram till mål. Jag är nöjd med den här delen och känner att jag inte kunde ha gjort den bättre. Att passera en del män på vägen ner och bara bli passerad av en dam när banan går utför är en bra prestation av mig. Sammantaget tycker jag att det här var ett bra lopp av mig, men som alltid hade jag hoppats att min prestation skulle ha resulterat i en bättre plats. Jag slutade 40:a av 177 damer och 8:a av 40 i min ålderskategori. Förhållanden: ett par minusgrader och dimmigt i starten. Efter cirka ¾ av loppet sprack solen fram och vädret blev fantastiskt. Kläder: tävlingsdräkt, t-shirt, pannband och värmestrumpor (bra val av kläder) Vax: Star Ski Wax Long Distance, -3 till -8 grader Vätska: eget bälte, men jag tog endast sportdryck från de tre vätskestationerna. Bra service och det var tillräckligt med energi för mig Photos of the course from the bus after the race:
Marcialonga 2024
Jag kommer till start cirka 1 h 10 min innan start och köar cirka 10 minuter innan de släpper in oss i fållan. Jag får en bra position i kön och också inne i fållan och jag väljer vänster sida när jag kommer in. Jag går sedan ut p.g.a. att det regnar och väntar i bilen. Jag värmer därefter upp en kort stund. När jag kommer tillbaka till fållan med cirka 25 minuter till start så kan jag ta mig nästan ända fram till var jag lämnade mina skidor och står bra till. Efter att gruppen framför oss har startat så rycker de upp banderollen som är framför oss innan funktionärerna hinner göra det. Jag tappar en del i starten för jag har mina skatepjäxor och de är inte de bästa när det är milt för det fastnar alltid mycket snö under dem, så jag måste rengöra dem. Jag kommer ändå i väg ganska bra, men känner tidigt att kroppen inte är riktigt där jag vill utan kroppen känns ganska tung, men jag åker på och tänker jag skall åka hårt upp till Canazei dit det är 19 km oh går mest uppför. Jag håller också ett helt ok tempo tycker jag, men det är lite trögare när man ska passera åkare och det kommer också en del åkare som har bra fart på vägen upp. Uppe i vändningen är jag efter 1 timme och 8 minuter. På vägen ner tappar jag min grupp och har också lite sämre skidor än de jag åker med. Men när det börjar bli mer isigt så börjar mina skidor gå bättre igen. Så efter Moena efter 36 km så hänger jag med en grupp som kanske håller lite lägre tempo än jag hade tänkt, men jag har inget extra att ge när jag ska försöka dra heller. När vi närmar stadion i Val di Fiemme (nästa års OS-stadion) så kommer en grupp med flera åkare fast mig och de 2 andra jag åkt med. Där får jag bra ryggar att åka med. Jag får slita för att hänga med, men hänger ändå med relativt bra tycker jag. Jag är med denna grupp ända till vändningen i Molina, sedan är det cirka 4 km lätt uppför därifrån till den sista branta uppförsbacken (Cascatan) på 2 km. Jag sätter på fäste inför backen, vilket inte var det bästa beslutet, eftersom jag igen tappar lite när jag ska sätta på mig skidorna igen efteråt, p.g.a. skatepjäxorna och sedan är det inte lätt att diagonala med skatepjäxor, samtidigt som fästet är dåligt. Men jag tar ändå placeringar i sista backen. Totalt blir jag 350 eller 358:e man beroende om man ser på Marcialongas hemsida eller Ski Classics. Jag var väl sådär nöjd med loppet. Att tänka på:
Förhållanden: Regn, ett par plusgrader, motvind från vändningen i Canazei. Spåren ok, men gled ofta bättre utanför. Information om valla, struktur och skidor efter önskemål: Skidor: Madshus 2.0 stakskidor Valla: Star longdistance med olika topping Slip: 2.0 L, en universal slip med lite grövre struktur. Rill: 1 mm rak från mitten och bak samt julgran 1 mm under hela skidan. Skidorna gick bra bortsett från vändningen i Canazei (19 km) ned till Moena (36 km), där de var sämre än min grupp. Marcialonga 2024 I come to the starting area about 1 hour 10 minutes before the start and queue for about 10 minutes before they let us into the gate. I get a good position in the queue and also inside the gate and I choose the left side when I enter. I then go out because it is raining and wait in the car. Then I warm up for a short while. When I get back to the pen with about 25 minutes to go, I can make it almost all the way to where I left my skis and I am in good position. After the group in front of us has started, the skiers pull up the banner in front of us before the staff have time to do so. I lose some time at the start because I have my skate boots and they are not the best when it is mild because a lot of snow always gets stuck under them, so I have to get rid of that. The start still gets pretty well, but I feel early on that my body is not quite where I want it to be and it feels quite heavy, but I keep going and decide I will go hard up to Canazei at 19k (mostly uphill). I also keep a pretty good pace, I think, but it goes a bit slower when you have to pass skiers and there are also some skiers who have a good pace on the way up. I am at the turning point after 1 hour and 8 minutes. On the way down I lose my group and my skis are a bit slower than those of the people I am skiing with. But when it starts to get more icy, my skis start to go better again. So after Moena after 36k I am with a group that maybe keeps a slightly slower pace than I had wanted, but I have nothing extra to give when I am going to push either. When we approach the stadium in Val di Fiemme (next year's Olympic stadium), a group with several skiers catches up with me and the 2 others I've been skiing with. There I get good backs to go with. I have to fight to keep up, but I still keep up relatively well I think. I'm with this group all the way to the turning point in Molina, then it's about 4k easy uphill from there to the last steep uphill (Cascatan) of 2k. I put on grip wax before the Cascata, which wasn't the best decision, because I lose a bit when I put my skis back on afterwards, because of the skate boots and then it's not easy to do diagonal stride with skate boots, at the same time the grip is bad. But I still take positions in the last uphill. In total I was 350th or 358th depending on if you look at the website of Marcialonga or Ski Classics. I wasn’t entirely happy with the race. Things to think about: - Do a bit more warm up before - Try different skis Conditions: Rain, a couple of degrees above zero, headwind from the turn in Canazei. Tracks ok, but often better glide beside the track. Information about wax, structure and skis as requested: Skis: Madshus 2.0 double poling skis Wax: Star Long Distance with different toppings Slip: 2.0 L, a universal slip with a slightly coarser structure. Rill pattern: 1 mm straight from the middle and back and Christmas tree 1 mm under the entire ski. The skis went well apart from the turning point in Canazei (19k) down to Moena (36k), where my skis are slower than those of the people I am skiing with. Family time together, cross country-skiing, amazing weather, great food, toboggan and fantastic views – what else does one need?
Tid tillsammans, längdskidåkning, fantastiskt väder, god mat, pulkaåkning och fantastiska vyer – vad mer kan man önska sig? Friday We started our little weekend trip with an Italian breakfast in Cortina, at one of our favourite cafés, Alverà, on Friday. Vi började vår lilla weekendresa med en italiensk frukost i Cortina, på ett våra favoritcaféer, Alverà, på fredagen. Then the trip went over several mountain passes to Val di Fassa. When we came to Moena, I (Anna) put on my skis, and Marcus and Chiara went to the ski stadium in Val di Fiemme for some skiing, and after they were finished, they picked me up by the Cascata. I really thought it was fun to had a chance to ski in the Marcialonga tracks again. I haven't competed here since 2019, and the last couple of years I have been sick when we have been here. Sedan gick turen över flera bergspass till Val di Fassa. När vi kom till Moena tog jag (Anna) på mig skidorna och Marcus och Chiara åkte till skidstadion i Val di Fiemme för att åka lite skidor samtidigt, och efter att de var klara hämtade de mig vid Cascatan. Det var verkligen så kul att få skida i Marcialonga-spåren igen. Jag har inte tävlat här sedan 2019, och de senaste åren har jag varit sjuk när vi har varit här. The next four pictures are from Predazzo After Marcus and Chiara had picked me up, we went to getting the bib, and after that we had some picnic lunch with a view. Efter att Marcus och Chiara hade hämtat mig åkte vi för att hämta nummerlappen och efter det blev det picknick-lunch med underbar utsikt. Then we went to our hotel, and after checking in Chiara and I took a walk down the centre of the village Soraga and the playground, while Marcus went out skiing. Därefter åkte vi till vårt hotell, och efter att ha checkat in tog jag och Chiara en promenad ner till centrum i byn Soraga och lekplatsen, medan Marcus åkte ett par timmar skidor. We ended the evening with Italian food at a restaurant in Soraga. Kvällen avslutades med italiensk mat på en restaurang i Soraga. So cool to see how the two valleys, Val di Fassa and Val di Fiemme, really breathe Marcialonga. Saturday Saturday morning started with breakfast before I went out in the tracks again, but this time checking out the course towards Canazei instead. So nice! Lördagsmorgonen började med frukost innan jag stack ut i spåren igen, men denna gång åkte jag mot Canazei istället. Så fint! Passing beautiful Moena after I and Chiara had picked up Marcus after his skiing session. Passerade vackra Moena efter att jag och Chiara hade hämtat Marcus efter hans skidpass. Then we went to a cozy café for some Italian ice cream. Sen åkte vi till ett mysigt café för lite italiensk glass. The afternoon continued with some running for me, some fun in the playground for Marcus and Chiara, and then we had pizza in the hotel room in the evening. Eftermiddagen fortsatte med lite löpning för mig, lite lek på lekplatsen för Marcus och Chiara och så avslutade vi kvällen med pizza på rummet. Sunday and race day Started Sunday with breakfast and then we headed to the start. More about the race will follow in the race report, so stay tuned:) Nice to see Andreas Nygaard winning. After the race it was time for pasty party before we headed back home passing some Italian villages among other things.
Började söndagen med frukost och därefter åkte vi till starten. Mer om loppet kommer i tävlingsrapporten, så håll utkik:) Kul att se Andreas Nygård som vinnare. Efter loppet var det dags för pasta party innan vi begav oss hemåt passerandes bland annat några italienska byar. Some weeks ago we did a different hike in the Val Fonda valley with its caves. Interesting to see something new! This valley is to an extent a part of Drei Zinnen Ski-Marathon and its climb, and in the winter also popular for ski mountaineering.
För några veckor sedan gjorde vi en annorlunda vandring i Val Fonda-dalen med dess grottor. Intressant att se något nytt! Denna dal är till viss del en del av Drei Zinnen Ski-Marathon och tävlingens bergspris, och på vintern också populär för ski mountaineering. Not for nothing is Brunico/Bruneck called a sport-alpine city. It is quite cool to stroll through the city and see the snowy ski resort of Plan de Corones/Kronplatz in the background between the houses, even more special this time when it was so warm.
We spent a couple of hours strolling around the city in the beautiful weather. We passed the bridge with lots of locks, strolled along the beautiful pedestrian street, visited the imperial church and walked up the hill to the castle from the 13th century. The stroll ended in the sun at café Klostereck. Some very well spent couple of hours. Det är inte för inte som Brunico/Bruneck kallas en sport-alpinstad. Det är ganska häftigt att strosa genom staden och se den snöbelagda skidorten Plan de Corones/Kronplatz i bakgrunden mellan husen, och ännu mer speciellt den här gången när det var så varmt. Vi tillbringade ett par timmar med att strosa runt i staden i det vackra vädret. Vi passerade bron med massor av lås, strosade längs den vackra gågatan, besökte den storslagna kyrkan och promenerade uppför backen till slottet från 1200-talet. Promenaden avslutades i solen på café Klostereck. Några mycket väl spenderade timmar. Sunday started with running intervals at 5.45. Söndagen startade kl. 5.45 med löpintervaller. And after an otherwise relaxed morning we went up to Ratsberg, some kilometres above our house, for lunch and a hike. Och efter en annars lugn morgon åkte vi upp till Ratsberg, några kilometer ovanför vårt hus, för lunch och en vandring. And the afternoon was spent rollerskiing and at the playground.
Och eftermiddagen tillbringades på rullskidor och i lekparken. After quite a cloudy end of March the fist weekend in April started just amazing, with 20-25 degrees in the daytime and really mild evenings. Just wonderful! We started the Saturday with a hike at Lago di Braies/Pragser See. As it was quite early it was still cold in the air, with just some plus degrees, but as the day went by it just got warmer and warmer. Efter att mars avslutats ganska mulen började första helgen i april helt fantastiskt, med 20-25 grader på dagarna och riktigt ljumma kvällar. Underbart! Vi började lördagen med en vandring vid Lago di Braies/Pragser See. Eftersom det var ganska tidigt var det fortfarande kallt i luften, med bara några plusgrader, men allt eftersom dagen gick blev det bara varmare och varmare. When we came up to Prato Piazza/Plätzwiese for lunch it was really so nice and warm in the sun, and just amazing to just sit in the sun and relax, enjoying nice food. We all three shared a starter, a main course and a dessert, and in between the courses Chiara was at the playground. We finished the lunch playing in the snow:) När vi kom upp till Prato Piazza/Plätzwiese för lunch var det verkligen så skönt och varmt i solen, och fantastiskt att bara sitta i solen och koppla av och njuta av god mat. Vi delade alla tre på en förrätt, en huvudrätt och en efterrätt och mellan de olika rätterna var Chiara på lekplatsen. Vi avslutade lunchen med lek i snön:) On our way home we made a short stop to take a photo of the beautiful crocuses that cover many of the meadows right now. På vägen hem gjorde vi ett kort stopp för att ta ett foto av de vackra krokusarna som täcker många av ängarna just nu. On the afternoon was spent at home, and we finished the day by eating dessert and watching ice hokcey on the balcony:) A very nice Saturday.
Eftermiddagen tillbringades hemma, och vi avslutade dagen med att äta efterrätt och titta på ishockey på balkongen:) En väldigt trevlig lördag. |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Februari 2025
Kategorier
Alla
|