The last couple of days I (Anna) have spent in Turkey, celebrating Christmas together with my parents. Since Christmas isn’t celebrated in Turkey, we did it a Finnish way with rice pudding, mulled wine, gingerbread, Christmas decoration, Christmas presents and a Christmas smorgasbord at a restaurant in the evening. I also had time for some running and a swim in the sea at Christmas Eve, 18,5 degrees Celsius in the water, not bad😊 On Christmas day we just relaxed, quite nice after a lot of days filled with action. Altogether it has been really nice and relaxing days, filled with great time with my parents, some sunny and quite warm weather and some training. It was obvious that you very training at a low altitude, when you we’re running your fastest intervals ever😊 Now I am sitting at Munich Airport waiting for Marcus to arrive from Stockholm, and tomorrow Tour de Ski is up in Dobbiaco/Toblach. We are both hoping to end this year and start the next with watching some great competitions, great skiing and nice snowy conditions. And we also hope that none of us will catch a cold after lots of travelling and being around many coughing people at airplanes in recent weeks. Fingers crossed😊 De senaste dagarna har ju jag (Anna) tillbringat i Turkiet, och firat jul tillsammans med mina föräldrar. Eftersom julen inte firas i Turkiet gjorde vi det på finländskt sätt med risgrynsgröt, glögg, pepparkakor, juldekorationer, julklappar och julbord på en restaurang på kvällen. Jag gjorde också ett löppass och tog ett dopp i havet på julafton, 18,5 grader i havet, inte så illa😊. På juldagen tog vi det bara lugnt, ganska skönt efter många dagar med full upp.
Det har varit riktigt fina och avkopplande dagar, fyllda av kvalitetstid med mina föräldrar, en del sol och varmt väder och lite träning. Det var uppenbart att man kommit ner på låg höjd, då jag sprang mina snabbaste intervaller någonsin😊 Nu sitter jag på Münchens flygplats och väntar på att Marcus ska komma från Stockholm, och i morgon är det Tour de Ski i Dobbiaco/Toblach. Vi hoppas båda att avsluta detta år och börja nästa med att titta på bra skidtävlingar, härliga och tuffa skidpass och snö. Och vi hoppas också att ingen av oss kommer att dra på oss en förkylning efter mycket resande bland många hostande människor på flygplan under de senaste veckorna. Håller tummarna😊
0 Comments
Here follows a short update of what we have been doing the last couple of days. When I write this post, I am on the bus to Stockholm after spending some days at Åland. I am going to Turkey to see my parents for Christmas and Marcus stays a couple of days longer and then we meet up at München Airport, from where we flew home to Åland. The three couple of days have been filled with making the house a bit “Christmas-like”, seeing some friends and family, enjoying a Christmas smorgasbord, an evening enjoying the fireplace and 1,5 hours running and two times cross-country skiing of 1,5 hours each. It has been very nice, but unfortunately also kind of stressful. Still it is quite smooth to do the packing/unpacking part since we’re getting kind of use to it.:) Also, when it comes to bringing for example skis with us. This time we also had to take both rollerskis and cross-country skis since it was difficult to predict the weather:) Today I am using the travel time to catch up with some works that we really haven’t had time to fix the last couple of days, quite nice to have this “extra time” to fix it. Här kommer en liten kort uppdatering om vad vi pysslat med den senaste dagarna.
När jag skriver det här inlägget sitter jag på bussen till Stockholm efter några dagar på Åland. Jag är på väg till Turkiet för att hälsa på mina föräldrar över jul medan Marcus stannar ett par dagar längre och sen träffas vi igen på Münchens flygplats, varifrån vi flög hem till Åland. Under de senaste tre dagarna har vi fixat huset lite ”julfint”, hunnit träffa lite vänner och familj, ätit julbord, njutit av vår öppna spis en kväll och träningen har bestått av 1,5 timmes löpning och två pass längdskidåkning på vardera 1,5 timme. Det har varit väldigt trevligt, men tyvärr också lite stressigt. Ändå är det ganska smidigt att packa/packa upp eftersom vi börjar få lite rutin på det:), också när det gäller att resa med till exempel skidor. Den här gången tog vi dessutom med både rullskidor och längdskidor, eftersom det var svårt att förutsäga hur vädret skulle bli:) Idag passar jag på att använda resetiden för att komma ikapp med lite jobb som vi inte riktigt har haft tid att fixa de senaste dagarna, bra att ha denna "extra tid" för att fixa med sånt. One and a half week ago we decided to got to Pokljuka and watch the women’s first race in the biathlon world cup, that took place Thursday a week ago. The reason for our trip was that it was the Åland biathlete Jenny Fellman’s first race in the world cup, and since we only live less than three hours from Pokljuka it was possible for us to to and watch the competition over the day. We started early in the morning and had then also time to visit Ljubljana and Bled before the competition (more about that in another post). The weather in Ljubljana and Bled wasn’t the best (as we expected), but when we came to Pokljuka arena, which is situated at appr. 1200 m.a.s.l. it was a lovely weather. That was great, since the men’s competition the day before had been postponed due to fog. It was really nice to stand in the sunshine watching the athletes at the warm up before the race. Altogether it was a really nice experience, although unfortunately none of the Finnish athletes performed at their best (the many missed shots), and the sun disappeared;). The atmosphere was still great and it was an interesting competition with a quite unexpected podium. För en och en halv vecka sedan bestämde vi oss för att åka till Pokljuka och se damernas första tävling i skidskyttevärldscupen, som ägde rum förra torsdagen. Anledningen till resan var att det var den åländska skidskytten Jenny Fellmans första tävling i världscupen, och eftersom vi bara bor knappt tre timmars bilresa från Pokljuka var det möjligt för oss att åka iväg bara över dagen för att se tävlingen.
Vi startade tidigt på morgonen och hade då också tid att besöka Ljubljana och Bled före tävlingen (mer om det i ett senare inlägg). Vädret i Ljubljana och Bled var inte det bästa (som vi visste), men när vi kom till Pokljukas arena, som ligger cirka 1200 m.ö.h. var det jättefint väder. Det var tur, eftersom herrarnas tävling dagen innan blev uppskjuten på grund av dimma. Det var väldigt trevligt att stå i solskenet och se när atleterna värmde upp inför tävlingen. Överlag var det en riktigt trevlig upplevelse, fastän tyvärr ingen av de finländska skidskyttarna hade sin bästa dag (för många bommar), och solen försvann;). Atmosfären var bra och det var en intressant tävling med oväntad prispall. If anyone lack Christmas spirit maybe this post can help:) The pictures are from two Christmas markets here in the near, at Lago di Braies/Pragser Wildsee and San Candido/Innichen. The market in San Candido was one of the most beautiful we have visited, and it might be one more visit later:) The fact that it has been coming some snow the last couple of days really added some Christmas feeling too.
Om någon har svårt att få den rätta julkänslan kanske det här inlägget kan hjälpa:) Bilderna är från två julmarknader här i närheten, vid Lago di Braies/Pragser Wildsee och San Candido /Innichen. Marknaden i San Candido var en av de finaste och mysigaste vi har besökt, och det kan mycket väl bli ett till besök där senare:) Att de har kommit lite snö de senaste dagarna bidrog verkligen också till julkänslan. Since Saturday we're back in Dobbiaco/Toblach. We came to Salzburg at Friday evening and had a short stop at IKEA to by some christmas things before arriving here in the night. Sedan i lördags är vi tillbaka i Dobbiaco Toblach. Vi kom till Salzburg fredag kväll och hade ett kort stopp vid IKEA för att köpa lite julsaker innan vi kom hit på natten. During these days we have apart from working eaten a real Italian breakfast, croissant and coffee:) Under dessa dagar har vi förutom arbetat ätit en riktig italiensk frukost, croissant och kaffe:) Decorated a bit for Christmas, lit the first candle and had some Finnish/Swedish Christmas food. Julpyntat lite, tänt det första adventsljuset och ätit lite finsk/svensk julmat. And of course, doing some training, and now we have mostly been skiing on snow!! Like already written we arrived here last Saturday and the day after, they opened a 2 km long course in Santa Maddalena, appr. 30 minutes away from here. We’ve been there every day since that trying to go really slow to get used to the height and the temperature. It is not that cold (and unfortunately only snow up in the mountains) but since we came from 20 degrees we want to be a bit careful, to hopefully not get cold. Even though the course is only 2 km long it is still very fun to go, since there are some flat parts, some curves and some uphills and downhills. If we’re lucky with the weather, then hopefully they will open a track on the cross-country skiing stadium. Except for skiing (both classic and skate) we have also had time to do some running and I was at the gym yesterday while Marcus was playing hockey. There is a team consisting of players of different ages and on different levels that train every Tuesday. A good way to meet people, practice German and of course play some ice hockey. Since they were only 12 players it was a good training too! The training finished in a typical South European way with free beer in the locker room😊 Och naturligtvis, tränat, och nu har det mest handlat om skidåkning på snö!! Som jag redan nämnt kom vi hit i lördags och dagen efter öppnade de en 2 km lång slinga i Santa Maddalena, ca. 30 minuter härifrån. Vi har varit där varje dag sen dess och försökt att ta det väldigt lungt för att vänja oss vid höjden och temperaturen. Det är inte så kallt (och tyvärr bara snö upp i bergen) men eftersom vi just kom från 20 grader vill vi vara lite försiktiga, och förhoppningsvis slippa bli förkylda. Fastän slingan bara är 2 km lång är den fortfarande väldigt kul att köra, eftersom det finns en del flacka partier, en del kurvor och några uppförs- och nedförsbackar. Vill det säg väl med vädret öppnas förhoppningsvis också en slinga nere på längdskidstadion den här veckan. Förutom skidåkning (både klassiskt och skate) har vi också sprungit lite och jag var på gymmet igår kväll, medan Marcus var och tränade ishockey. Det finns ett lag bestående av spelare i olika åldrar och på olika nivåer som tränar varje tisdag. Ett bra sätt att träffa människor, träna på tyskan och naturligtvis spela ishockey. Eftersom de bara var 12 spelare blev det också bra träning! Träningen avslutades på ett typiskt sydeuropeiskt sätt med fri öl i omklädningsrummet😊 So, the days go by with work, training, Christmas spirit and panoramic views!
Dagarna flyter alltså på med jobb, träning, julmys och njutande av panoramavyerna! The last day of our trip started with a walk along the sea followed by breakfast at the hotel. After having checked out from the hotel we went to Kayaköy, a ghost city appr. 40 km from Göcek and 15 km south of Fethiye. The city was abandoned in the Greek-Turkish war 1922, and before the city was abandoned it had appr. 2000 inhabitants. Today all houses are empty and mostly roofless. Here are also two Greek Orthodox churches, fountains and cisterns. I really thought that it would be interesting to see this city, and that the houses would have been in better shape. Still it was quite nice to stroll around among the ruins, but if you’re not in the near it is not worth stopping by in my opinion. Den sista dagen av resan började vi med en promenad längs havet följt av frukost på hotellet. Efter att ha checkat ut från hotellet åkte vi till Kayaköy, en spökstad omkring 40 km från Göcek och 15 km söder om Fethiye. Staden övergavs i det grek-turkiska kriget 1922, och innan den övergavs fanns här cirka 2000 invånare. Idag är alla hus tomma och de flesta saknar tak. Här finns också två grekisk-ortodoxa kyrkor, fontäner och cisterner. Jag hade trott att det skulle vara intressant att se denna stad, och att husen skulle ha varit i bättre skick än de var. Det var ändå lite speciellt att promenera runt bland ruinerna, men om du inte är i närheten tycker jag inte att det är värt att göra ett stopp här. After Kayaköy we continued to one of Turkey’s most famous and picturesque places, Öludeniz. The small village is home to a beautiful Pacific-like lagoon. If you want to visit the lagoon and the beach inside the lagoon you must pay a fee, and then you can take the car very close to the lagoon. If you just want to see/swim at Belcekiz Beach, a 3 km long beach outside the lagoon mouth, you can do it for free. This was a place that I think was well worth the visit. It was really like you should have been in the Pacific, Thailand or the Caribbean, very beautiful. Still I think that if you just consider the beach, I found Patara Beach more beautiful. Here Marcus and I took a very nice swim before continuing our journey back home to Alanya. Efter Kayaköy fortsatte vi till en av Turkiets mest kända och vykortsliknande platser, Öludeniz. Den lilla byn har en vacker Stilla havsliknande lagun. Om du vill besöka lagunen och stranden i lagunen måste du betala en avgift, och då kan du ta bilen nästan fram till lagunen. Om du bara vill se/bada på Belcekiz Beach, en 3 km lång strand utanför lagunens mynning kan du göra det gratis. Öludeniz tycker jag att var väl värt ett besök. Det såg verkligen ut som om man var i Stilla havet, Thailand eller Karibien, väldigt vackert. Ser man bara till stranden tycker jag dock nästan att Patara Beach var ännu vackrare. Här passade Marcus och jag på att ta ett skönt dopp innan vi fortsatte resan hem till Alanya. On our way back to Alanya we took another road, situated further north. Even though it was not as beautiful as the south road, I still think it was very interesting to see the different landscape, up here it was very harsh. It felt like you were in Mongolia:) Also in Öludeniz it was summer, and along the road it was only 9 degrees and snow up in the mountains. Vi tog en annan väg tillbaka till Alanya, en som ligger längre norrut. Trots att den inte var lika vacker som den södra vägen, tycker jag att det var väldigt intressant att se det annorlunda landskapet, här var det väldigt kargt. Det kändes lite som om man var i Mongoliet:) I Öludeniz var det sommar, medan det längs vägen var bara 9 grader och snö uppe i bergen. We finished our trip with a stop at IKEA in Antalya with some shopping and some Swedish meatballs:)
Since all the places we visited were very small you got to experience them quite well even if we didn’t spend so much time at each place. Of course, you could have stayed longer at every place, especially at Kas, Patara Beach and Göcek. Patara beach was stunning, and Kas and Göcek were both very beautiful places. We were also very lucky to have two very nice hotels, both in Kas and in Göcek. A nice thing about visiting these places is that all are situated quite near to each other. In that way you can see many nice places in quite short time. This was our three-day trip to Southwest Turkey, a trip that we can recommended! Vi avslutade vår resa med ett stopp på IKEA i Antalya med lite shopping och svenska köttbullar:) Eftersom alla platser vi besökte var relativt små hann man uppleva dem ganska bra även om vi inte tillbringade så mycket tid på varje ställe. Naturligtvis kunde du man ha stannat längre på varje ställe, särskilt i Kas, Patara Beach och Göcek, men det kändes inte som ett måste. Patara Beach var väldigt vackert, och Kas och Göcek var båda mycket fina och trevliga platser. Vi hade också turen att få två mycket trevliga hotell, både i Kas och i Göcek. En bra sak med att besöka dessa plaster är att de alla ligger relativt nära varandra, på så sätt kan du se många fina platser på ganska kort tid. Detta var vår tre dagars tur till sydvästra Turkiet, en resa som vi rekommenderar att göra! |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Oktober 2024
Kategorier
Alla
|