 As the headline says we're back in Dobbiaco/Toblach. Since today is only our second day here we haven't done so much else than unpacking our things, went for 1,5 hours of rollerskiing and took a round trip with the car to check the asphalt here in the near. It is very beautiful here right now when the autumn is coming and the weather yesterday was lovely, although very windy. This morning it was -3 degrees, but on Thursday the weather forecast says 20 degrees again. This morning we will do some running around the lake here in Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) and in the afternoon there will be some rollerskiing in the near valley of Valle di Casies/Gsiesertal. You're really longing for being outside when the sun in shining and everything is so beautiful! We also had a good trip down to Dobbiaco and spent three nights in Annecy in France and had some great experiences there. The last day we also made a short stop in Chamonix. Look out for a post about great biking, nice rollerskiing, cute streets, good food and nice panoramas in the near future.  Precis som rubriken antyder är vi tillbaka i Dobbiaco/Toblach. Eftersom idag bara är vår andra dag här har vi inte hunnit gjort så mycket annat än att packa upp våra saker, kört rullskidor i 1,5 timmar och tagit en tur med bilen för att kontrollera asfalten här i närheten. Det är väldigt vackert här just nu när hösten är på kommande och vädret igår var underbart, även om det var väldigt blåsigt. Imorse hade vi -3 grader, men på torsdagen lovas 20 grader igen. I dag kommer vi att göra ett löppass runt sjön här i Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) och på eftermiddagen ska vi köra rullskidor i dalen Valle di Casies/Gsiesertal som ligger i närheten. Man längtar verkligen efter att vara ute när solen skiner och allting är så vackert! Vi hade också en riktigt bra resa ner till Dobbiaco och tillbringade bland annat tre nätter i Annecy i Frankrike och hade några riktigt fina upplevelser där. Håll utkik efter ett inlägg om mycket fin cykling, bra rullskidsvägar, mysiga gränder och god mat inom en snar framtid. 
0 Kommentarer
 On Tuesday we're heading towards the Alps again. Looking forward to great hiking, bicycling and rollerskiing, wonderful nature, views and crispy autumn air, some excellent food and nice rifugios. Stay tuned on the blog and on instagram, especially for more updates during our trip. På tisdag åker vi mot Alperna igen. Ser fram emot fantastisk vandring, cykling och rullskidåkning, vacker natur, vackra vyer och krispig höstluft, god mat och fina bergshytter. Häng med på oss bloggen och på instagram, i synnerhet för mer uppdateringar under resan.       Yesterday I participated in my second race of the week, UVK-rullen in Uppsala. In this race you can try to get a better seeding in Vasaloppet. After the race at Tuesday I had an easy recovery-training on Wednesday, and on Friday I run 10 k at a pace of 5,15 min/km. It was difficult to have a goal for the race, but I hoped to be between 10-12 minutes behind the winner. The track was really easy without nearly any hills, 3 laps on a 13,3 k track. I and the other guy from Åland who was competing, Jerry, started really hard because we didn’t have such a good starting position. Therefor the 3 first kilometers went really fast and Jerry did most of the work. After that we find a group with more skiers. For me the first lap was pretty hard, and always when we were going with the wind it was hard for me to stay with the rest. The second lap was better, and I felt that I was more “in the race”. On the second lap I was in the lead for some moments. The last lap felt good in the beginning, but when it was 3 km left I started to feel really tired and when we were going with the wind the others were stronger then me. I became 26th at 1,41,55. Jerry was in the same group, but he was a little stronger in the end and finished 23th. The winner of the race was Pontus Nordström from Team Serneke, 9 minutes and 55 seconds before me. The track, as I wrote in the beginning, was really flat. The race was good organized, but the asphalt was really terrible at some places. I have never experienced such a bad asphalt at Åland, hardly even in South Tyrol, even if the asphalt on the cycle paths is bad over there. One really fun thing for me, was that I was faster than the winner in the women’s race, Britta Johansson Norgren, (2 minutes). What I learned from the race:
 Ready to race   The lead with the bike in front  Britta Johansson Norgren  After around 14 km  Pontus Nordström on the last lap  After around 27 km   Great place to deliver liquid/energy, with the only gentle downhill  The winner, Pontus Nordström  Heading to the finish line Photo: Anna  Marcus just passed the finish line   Nice setting Igår deltog jag i mitt andra lopp för veckan, UVK-rullen i Uppsala. I den här tävlingen kan du försöka seeda upp dig till Vasaloppet. Efter tävlingen i tisdags körde jag ett lätt återhämtningspass på onsdagen, och på fredagen sprang jag 10 km i 5,15 min/km fart.
Det var svårt att ha ett mål för loppet, men jag hoppades att vara mellan 10-12 minuter bakom vinnaren. Banan var väldigt lätt, i princip utan backar. Man körde 3 varv à 13,3 km. Jag och den andra killen från Åland som tävlade, Jerry, började väldigt hårt eftersom vi inte hade en så bra startposition. Därför gick de 3 första kilometrarna riktigt snabbt och Jerry gjorde det mesta av arbetet. Därefter kom vi ikapp en grupp med flera åkare. För mig var det första varvet ganska tufft, och alltid när vi hade medvind var det svårt för mig att hänga med gruppen. Det andra varvet var bättre, och jag kände att jag var mer med i loppet. Undra andra varvet var jag uppe och drog ett par gånger. Det sista varvet kändes bra i början, men när det var 3 km kvar började jag känna mig riktigt trött och när vi fick medvind var de andra starkare än jag. Jag blev 26:e på tiden 1,41,55. Jerry var i samma grupp, men han var lite starkare på slutet och slutade 23:e. Vinnare var Pontus Nordström från Team Serneke, 9 minuter och 55 sekunder före mig. Banan, som jag skrev i början, var väldigt platt. Loppet var bra organiserat, men asfalten var verkligen dålig på vissa ställen. Jag har aldrig sett så dålig asfalt på Åland, knappt ens i Sydtyrolen, fastän asfalten på cykelvägarna är riktigt dålig där borta. Roligt för mig var att jag var snabbare än vinnaren i damklassen, Britta Johansson Norgren, (2 minuter). Detta lärde jag mig av loppet: - Under loppen på Åland har jag ofta haft en bra finish, men i de två rullskidtävlingarna i Sverige har jag kommit i mål sist av åkarna i den grupp jag varit i. Detta är något jag måste förbättra till nästa rullskidsäsong. Three days ago the Åland Championship in free technique took place in Lemland/Lumparland. It is a very flat course of appr. 27 km and the race took place in perfect weather, around 20 degrees and almost no wind. This time both of us competed and here follow two race reports from last Tuesday. För tre dagar sedan ägde Ålandska mästerskapen i rullskidor i fri teknik rum i Lemland/Lumparland. Det är en mycket platt bana på cirka 27 km och loppet gick av stapeln i perfekt väder, cirka 20 grader och nästan ingen vind. Den här gången tävlade vi båda och här följer två tävlingsrapporter från i tisdags Marcus’ race It was my first skate rollerski race and before the race I had practiced a lot of skate. Skate has at least before been my better style compared to classic. However, I have become a lot better on classic roller skates. Before this race, the goal was a medal. During the day I was feeling a bit tired and felt early in the race that the tension was a little too high and the legs were a bit stiff. We became a group of 6 competitors early and I felt the pace was not too high. Isac Holmström (Top 100 skier in Vasaloppet from Åland) was in the lead most of the time while I tried to step up the pace sometimes the first 10 km. Until the turning point in Långnäs after half the race we were 5 in the main group and after that I felt quite tired and shortly after the turning point we were only 3 left. I felt that I did not have much to give and the other two who were in the group wanted me to be in the lead and doing the hard work, but I felt I did not have much to give. When we had about 4 km left, when we came to the only bigger hill, Isac sped up and I did not have a change to hang on, he quickly got 100 meters. I got a gap to Lennart, but I felt I wasn’t fresh enough to go for myself, so I slowed down, so he managed to catch me. Then we stayed together for about 3 km before I started a long spurt appr. 700 meters before the finish and managed to come 5 seconds before Lennart. Isac was 30 seconds ahead of me. It was a though race for me and I had 185 in average heart rate and 197 in maximum heart rate, when I crossed the finish line. This is also my overall maximum heart rate. What I learned from the race: - Try to go at a quite steady pace. In this race the pace was quite uneven, because sometimes I tried to step up the pace and sometimes some other skiers tried to do it. In the end that took a lot of energy. - Try to not be that tensed. The tension was a bit high before the race. ENJOY THE RACE. - Absolutely a lot easier to not be in the lead when you’re going on skate rollerskis with fast wheels. It was very clear that as soon as you got in the lead you got affected by the wind resistance even though there was almost no wind at all. Marcus lopp Det var mitt första skaterullskidslopp och inför loppet hade jag tränat en hel del skate. Skate har åtminstone tidigare varit min bättre stil jämfört med klassiskt. Däremot har jag utvecklats mycket i klassiskt på rullskidor. Inför detta lopp var målet helt klart en medalj. Jag kände under dagen att jag var lite trött och märkte tidigt på loppet att anspänningsnivån var lite hög och att benen var lite sega. Vi blev tidigt en grupp på 6 åkare och jag kände att loppet gick ganska lugnt och Isac Holmström (Ålands egna topp 100 åkare i Vasaloppet) drog för det mesta, medan jag provade några ryck de första 10 km. Fram till vändningen i Långnäs efter halva loppet var vi 5 i huvudklungan och efter det började jag känna mig ganska trött och kort efter vändningen var vi 3 stycken kvar. Jag kände att jag inte hade så mycket att ge och de två andra som var med i klungan ville att jag skulle fram och dra, men jag kände att jag inte hade orkade. När vi hade cirka 4 km kvar var det den enda lite större backen på banan och då drog Isac iväg i ett ryck och jag hade inte en susning att hänga med och han fick snabbt 100 meter. Jag fick en lucka till den tredje åkaren, Lennart, men jag kände att jag inte orkade dra själv så jag tog det lite lugnt så han kunde komma fast. Vi låg tillsammans i cirka 3 km innan jag cirka 700 meter före mål lade in en längre spurt och tog mig i mål 5 sekunder för Lennart. Isac vann med 30 sekunder före mig. Det var ett tungt lopp för mig och jag hade 185 i medelpuls och 197 i maxpuls när jag gick i mål. Detta är min maxpuls också. Detta lärde jag mig av loppet:
 The medallists in H21: Marcus, Isac Holmström and Lennart Holmström Anna’s race: This was my first rollerski competition ever, and I learned a lot from it. I have been skating a lot this summer but almost always on rollerblades. For this race I got to borrow a pair off skating rollerskis from another skier since Marcus and I only have competition wheels to one pair of skate rollerskis. To sum it up: I should have needed to skate with them a lot more than just an hour to get comfortable on them. The skis didn’t go straight for me, probably since I am weighing less than the owner, and I had some trouble learning to ski on them and I had to compensate quite a lot. Now I lost too much speed, distance and places directly in the beginning of the race and it took appr. 8-9 kilometers before it started to feel quite okay, and I really felt that I could trust myself and the skis:) and then there was neither that much time nor kilometers left to really do that much. I tried to do my best and to push what I had to the finish. The positive thing is that I didn’t lose more time on the way home than to the turning point. Since we were only two girls competing and the other girl didn’t compete for Åland I became champion, which I have to say felt a bit funny. When it comes to the feeling and my body before and during the race I unfortunately didn’t had my greatest day. I had been feeling quite bad the day before and also in the morning I felt weak and dizzy. In the afternoon I felt better and decided to race after skating for 10 minutes in the afternoon. Of course this probably affected me during the race, but I still felt better than I thought I should. So what did I learn from the race.
Annas lopp: Detta var min första rullskidtävling någonsin, och jag lärde mig mycket under den. Jag har kört mycket skate i sommar men nästan alltid på rollerblades. Inför den här tävlingen fick jag låna ett par skate rullskidor från en annan åkare, eftersom Marcus och jag bara har tävlingshjul till ett par skate rullskidor. En kort sammanfattning: jag borde ha tränat mycket mer på dem än bara en timme för att känna mig bekväm på dem. Skidorna drog lite snett för mig, förmodligen eftersom jag väger mindre, och jag hade lite problem att lära mig att åka på dem och jag var tvungen att kompensera ganska mycket. Nu förlorade jag för mycket fart, metrar och placeringar direkt i början av tävlingen och det tog ca. 8-9 kilometer innan det började kännas okej, och jag kände att jag kunde lita både på mig själv och på skidorna:) och då var det inte så mycket tid eller kilometer kvar att verkligen göra något på. Jag gav det jag hade och försökte trycka på fram till mål. Det positiva är att jag inte tappade mer tid från vändpunkten till mål i förhållande vad jag tappat till vändpunkten. Eftersom vi bara var två tjejer som tävlade och den andra tjejen inte tävlade för Åland blev jag åländsk mästare, vilket jag måste säga kändes lite blandat. När det gäller känslan och min kropp före och under loppet hade jag tyvärr inte min bästa dag. Jag kände mig ganska dålig dagen innan och även på morgonen kände jag mig svag och yr. På eftermiddagen kände jag mig dock bättre och bestämde mig för att tävla efter att ha varit ut och åkt ungefär 10 minuter på eftermiddagen. Självklart påverkade det förmodligen mig under loppet, men jag kände mig ändå bättre än jag trodde att jag skulle. Detta lärde jag mig från loppet: • Träna mer på skidorna du ska använda, det absolut viktigaste är att känna sig bekväm på skidorna. • En annan sak som jag visste redan innan loppet är att jag inte har kört tillräckligt med intervaller och snabba träningspass. De senaste två månaderna har jag gjort mycket långa träningspass, vilket ju är bra i sig, men inte en perfekt förberedelse för en tävling. • Att det är extremt kul att tävla igen, trots att resultatet kunde ha varit så mycket bättre.  Jonna and Anna Photo: Lennart Holmström |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Oktober 2018
Kategorier
Alla
|
RSS-flöde