 The day before we left Dobbiaco/Toblach for Åland we had a very nice short afternoon run just beside our home. So amazing to run in thr mountains and something we are really going to miss! Sista dagen i Dobbiaco/Toblach hade vi en riktig fin kort eftermiddagsjogg, precis bredvid där vi bor. Så fantastiskt fint att springa i bergen och något vi verkligen kommer att sakna!    
0 Comments
 So nice that the place we're staying at in Dobbiaco/Tobach has a stable with cows, hens and cats. Chiara really loves going down there and seeing all the animals. This time of year there are always some cute calves too, which makes it even more popular. Så trevligt att stället vi bor på i Dobbiaco/Tobach har en stall med kor, höns och katter. Chiara älskar verkligen att gå dit och se alla djur. Den här tiden på året finns det också alltid några söta kalvar, vilket gör det ännu mer populärt.      The last couple of days before we went from Dobbiaco/Toblach we really maximixed the time outside, everytime the weather was nice. That is one of the perfect things with our job, planning the days the way we want. This day we went up in the mountains for breakfast, and while we were eating we decided to go up in the mountains opposite our breakfast place, to a plateau 2000 m.a.s.l, named Prato Piazza/Plätzwiese. Up there it is always so beautiful. We took a long walk and then finished the trip with lunch at one of our favourite restaurants, Rifugio Prato PIazza/Berggasthof Plätzwiese. Dagarna innan vi åkte från Dobbiaco/Toblach maximerade vi tiden ute, varje gång vädret var fint. Det är en av de bästa sakerna med vårt jobb, möjligheten att planera dagarna hur vi vill. Den här dagen åkte vi upp i bergen för frukost, och medan vi åt bestämde vi oss för att åka upp i bergen mittemot vår frukost plats, till en platå 2000 m.ö.h. Prato Piazza/Plätzwiese. Där uppe är det alltid så vackert. Vi tog en lång promenad och avslutade sedan utflykten med lunch på en av våra favoritrestauranger, Rifugio Prato Piazza/Berggasthof Plätzwiese. Breakfast at Ratsberg/Monte Rota  Plätzwiese      Kaiserschmarrn  It has been absolutely amazing to be at the balcony lately, and it is also quite cool to see the balloons that are often in the air      Can you imaging a better place for breakfast. Magnific view, relaxing tranquility, the rays of the sun which starts to warm and a nice coffee with a croissant. And then when the cup is empty a nice walk taking in the all the beauty.       We've been having an absolutely amazing weather the last couple of days/weeks, (or actually it has been great the whole winter:)), sunny and warm, and I think that I would present the last couple of days/weeks in a serie of posts, starting with some training sessions. Still good skiing conditions for both classic and skate in Antholz/Anterselva on March 30th. First time in two years we've been here, last time was on the Bitahlon World Championship 2020.      Has started to become very little snow on Dobbiaco's/Toblach's world cup tracks, but they working hard by driving out more snow since the National championships is taken place here this week, from March 30th to April 3rd.    The last training session for the season on the Dobbiaco/Toblach-Cortina track  Early morning training around 2 weeks ago  The first bike ride of the year, March 25th and 16 degrees   Training session together in Valle di Casies/Gsiesertal 2,5 weeks ago   Proud of having double poled for two hours and after that finishing the training session with double poling 180 meters elevation gain in 3,7k.     Sound of music-feeling today  View from Monte Rota/Ratsberg over Dobbiaco/Toblach and the Dobbiaco/Toblach-Cortina valley   Checking out a part of the course the day before the race    Pustertaler Ski-Maraton 8 januari från Sesto/Sexten till Villabassa/Niederdorf Pustertal Ski Marathon gick av stapeln 8 januari och detta var mitt första lopp för säsongen. Eftersom det också var kanske mitt bästa lopp för säsongen kommer här en kort sammanfattning över loppet. Loppet startar med en rejäl stigning de första 4 km för att sedan ha ett riktigt långt parti nedför tills man kommer till San Candido/Innichen efter cirka 15 km. Efter det följer banan i princip Toblach-Cortina-banan uppför i 22 km innan man vänder tillbaka till Toblach istället för att åka mot Cortina. Efter man kommer till Toblach och ska gå i mål i Niederdorf går banan lite upp och ner. Totalt är loppet 62 km. Vismaåkarna startade cirka 1,5 h tidigare än vi amatörer. Vi startade kl. 10.00 och då var det fortfarande -15 grader vid starten. Vår start blev uppskjuten 1 h. Så föret var rejält trögt och det var något jag inte trodde skulle gynna mig. Men jag hade en klar plan med loppet, d.v.s. att gå stenhårt den första delen cirka 4 km uppför och sedan försöka ha en grupp att hänga med på vägen ner till Innichen. De första 4 km gick bra och jag passerade bland annat favoriten bland damamatörerna och hittade en rygg på en som jag kände igen namnet på, Peter Riedl (slutade runt 300 plats på Vasaloppet i år). Han brukar vara lite bättre än jag så jag hänge på där så gott jag kunde, men vid cirka 7 km tog jag vätska av Anna och då tappade jag honom. Jag kom fast honom igen efter cirka 17 km och då hängde jag med honom hela vägen upp tills banan vände nedåt. Jag tappade lite på honom i den ända riktigt branta nedförsbacken och efter det kom jag inte fast honom igen, men jag höll min placering och gick i mål som 15:e man i amatörloppet och som 93:e totalt i Visma-loppet. Jag slog också alla damamatörer vilket får anses som lyckat. Det enda problemet jag hade under loppet var att från stadion i Toblach vid 18 km tills cirka 45 km så blev det ingen vätska eftersom mitt vätskebälte krånglande (som vanligt) och Anna satt fast i trafiken. Men jag tror inte jag var den enda som hade problem med det. Skidor: Madshaus DP med 5:ans struktur kallföre. Skidorna gick bra. Pictures from the race day       Pustertaler Ski-Marathon January 8th from Sesto/Sexten to Villabassa/Niederdorf Pustertal Ski Marathon took place on January 8th and this was my first race of the season. Since it was also perhaps my best race of the season, here is a short summary of the race. The race starts with a tough climb the first 4 km and then comes a really long downhill until you come to San Candido/Innichen after about 15 km. After that, the track basically follows the Toblach-Cortina track uphill for 22 km before returning to Toblach instead of going towards Cortina. After coming to Toblach and going to the finish line in Niederdorf/Villabassa, the track goes a bit up and down. In total, the race is 62 km. The Visma skiers started about 1,5 hours earlier than the amateurs. We started at 10.00 and then it was still -15 degrees at the start. Our start was postponed for 1 hour. So the track was really slow and it was something I did not think would be a benefit me. But I had a clear plan with the race, i.e. to go all I had the first 4 km uphill and then try to have a group to keep up with on the way down to Innichen/San Candido. The first 4 km went well and I passed the favorite among the woman amateurs and catch a skier whose name I recognized, Peter Riedl (finished around 300 at the Vasaloppet this year). He is usually a little better than me so I hung on there as best I could, but at about 7 km I took liquid from Anna and then I lost his back. I caught him again after about 17 km and then I skied with him all the way up until the track turned down. I lost him again in the really steep downhill and after that I did not catch him again, but I kept my position and finished as 15th man in the amateur race and as 93rd overall in the Visma race. I also beat all the women amateurs, which can be considered successful. The only problem I had during the race was that from the stadium in Toblach, at 18 km to about 45 km into the race, I got no liquid because my liquid belt froze (as usual) and Anna was stuck in traffic. But I don't think I was the only one who had problems with it. Skis: Madshaus DP with structure: 5th cold. The skis went well. Some of the elite skiers   As mentioned in the previous post I missed last weekend's Dobbiaco/Toblach-Cortina race, and I have now been sick for two and a half week. After one week with a "normal" cold I got sinusitis and after quite a lot of pain I went do the doctor and got a course of antibiotics. Since the race was my main goal for the season, and since I don't know how this period with sickness and no training will affect the rest of my races that will follow the next weeks, it has been quite tough days for me. When having worked hard the whole year for those races and missing my main goal and realizing that this may affect my results in all the races that are left is not so fun. When it comes to the race Dobbiaco/Toblach-Cortina it feels like it is a race that I should not register for. We have been here in Toblach the last 6 winters and I have had one good race here, in 2018 in the classic race over 50 k. In 2017 I couldn't do the race because of my back, in 2019 the race got cancelled the day before because of the risks of avalances, in 2020 my body wasn't quite ready after having a C-section in October the year before and in 2021 I should have done the skating race, but then the race track was changed a lot, it got postponed and the track was not groomed at all after the Visma Ski classic race that went just before our race. Now the plan is to get healthy and hopefully be able to go out in the tracks tomorrow, and maybe, maybe being able to be at the start at Gsiesertal Lauf in one and a half week. Wish me good luck! Even though the last couple of days haven't been the best, still life is quite good: the weather is great, I am not totally out, Marcus and Chiara are fine and hopefully I see the end of this period of illness:)  Would have loved to be skiing along this ...  ... and getting this Som nämnts i föregående inlägg missade jag förra helgens Dobbiaco/Toblach-Cortina-race, och jag har nu varit sjuk i två och en halv vecka. Efter en vecka med en "normal" förkylning fick jag bihåleinflammation och efter en hel del smärta gick jag till en läkare som skrev ut antibiotika. Eftersom loppet var mitt huvudmål för säsongen, och eftersom jag inte vet hur den här perioden med sjukdom och ingen träning kommer att påverka resten av mina tävlingar som kommer de närmaste veckorna, har det varit ganska jobbiga dagar för mig. När man har jobbat hårt hela året för dessa tävlingar och missar sitt huvudmål och inser att detta kan påverka mitt resultat i alla tävlingar som är kvar är det inte så roligt. När det gäller Dobbiaco/Toblach-Cortina känns det som om det är en tävling som jag inte ska anmäla mig till. Vi har varit här i Toblach de senaste 6 vintrarna och jag har kunnat köra en bra tävling här, 2018, 50 km klassiskt. 2017 kunde jag inte göra tävlingen på grund av mina ryggproblem, 2019 ställdes loppet in dagen innan på grund av risk för laviner, 2020 var min kropp inte riktigt redo efter att jag gått igenom ett kejsarsnitt i oktober året innan och år 2021, då åkte jag skate, ändrades tävlingsbanan helt och hållet, tävlingen sköts upp och banan var inte alls preparerad för skate efter att den klassiska Visma Ski Classic-tävlingen gick precis före. Nu är planen att bli frisk och förhoppningsvis kunna börja skida imorgon, och kanske, kanske kunna stå på startlinjen i Gsiesertal Lauf om en och en halv vecka. Önska mig lycka till! Även om de senaste dagarna inte har varit de bästa är livet ändå rätt bra: vädret är toppen, jag är inte helt utslagen, Marcus och Chiara är friska och förhoppningsvis ser jag slutet på den här sjukdomsperioden :)
Last weekend it was time for our home race Dobbiaco/Toblach-Cortina, but unfortunately it didn't go the way we planned. Marcus was going to do the classic race on Saturday and I should go skate on Sunday. But as mentioned in the previous post we have all been sick, and I am still sick. Marcus could do the race but with only one real training session before the race after having been without training nine days before. He still did a good race but didn't have the power to push with full power the whole way up to the highest point at Cima Banche, so there he lost quite a lot of time compared to if he wouldn't have been sick before. Thinking about the preparations the race went okay. Förra helgen var det dags för vårt hemmalopp Dobbiaco/Toblach-Cortina, men tyvärr gick det inte riktigt som planerat. Marcus skulle köra det klassiska loppet på lördagen och jag skulle åka skate på söndag. Men som jag skrev i föregående inlägg har vi alla varit sjuka, och jag är fortfarande sjuk. Marcus kunde göra loppet men med endast ett riktigt träningspass före loppet efter att ha varit utan att träna i nio dagar. Han gjorde ändå en bra tävling men hade inte kraften att gå på med full kraft hela vägen upp till den högsta punkten vid Cima Banche, så där förlorade han ganska mycket tid jämfört med om han inte hade varit sjuk innan. Med tanke på förberedelserna gick loppet ändå okej. Here follows some pictures from the course:        |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
November 2022
Kategorier
All
|
RSS Feed