The last two months have been a bumpy road for me when it comes to training, with huge problems with my back/hip and a short period of sickness. One week after the weekend with two competitions I got huge problems with my back, and I was really afraid that something was very wrong. After a while when it hadn't become any better I consulted my physio in Sweden, that really has helped so much, and according to my sympthoms he thought something could be wrong with my groin. Unfortunately this happened at a time, when there was so full on the ferry with all the tourists, that it was hard to book any tickets for a visit to him. This happened also unfortunately in the middle of vacation time, so it was very hard to get any time to any physio here (I still got to come to one quite fast, but unfortunately it didn't help me, but the good part was that he didn't think anything was broken or damaged, just that I needed to rest and then start slowly again. And the one that I ususally go to here didn't have time before the beginning of August. I tried to take it very easy during this time, but I didn't really become any better. My physio here also said that she didn't think that anything was broken or damaged just that I needed to slowly start training again. It was of course nice to hear that both didn't think something really bad had happend, but still I had the same pain when I came out from the visits as before. Then I decided to go to Sweden, when it started to get easier to book ferry tickets, and you also could to be able to come back home the same day. And, as always, I came out a lot better. All the pain in the back was almost gone, and he said that I could do whatever I wanted again. Of course that means slowly trying to come back to shape, but with no bans, except for doing one sided-exercises. Before my visit I had pain in my back almost constantly, but after the visit that is not as dominantly anymore. I cannot explain how greatful I am for being able to visit him. I am still quite far away from being totally good, but now I am still able to train, and not having to live with constant pain. Unfortunately this has meant that my running goals that I had, had to be changed. For almost three weeks I didn't train, so Tjejmilen, that was a huge goal for me this summer, I decided to skip. Of course I could run 10k at any time, but being able to train to perform on a level that you want felt to risky. Klarälvsloppet half marathon was going to be the last race for the season, and now I am trying to combining rehab and training for that. If I feel that my back/hip will being able to withstand the distance and the pace, I will start, otherwise not. Now my plan is to go to Sweden again for another visit and then continuing the rehab with new exercises and the training for running and the winter season. De senaste två månaderna har varit väldigt röriga för mig när det gäller träning, med väldigt stora problem med ryggen/höften och en kort sjukdomsperiod. En vecka efter helgen med två tävlingar fick jag enorma problem med ryggen, och jag var verkligen rädd för att något var väldigt fel. Efter ett tag när det inte hade blivit bättre konsulterade jag min fysio i Sverige, som verkligen har hjälpt mig så mycket, och enligt mina symptom trodde han att det kunde vara en skada i ljumsken. Tyvärr hände detta då det var så fullbokat på färjan med alla turister, att det var svårt att boka biljetter för ett besök hos honom. Detta skedde också tyvärr mitt i semester-tider, så det var väldigt svårt att få någon tid till någon fysio här (jag fick dock en tid ganska snabbt, men tyvärr hjälpte det mig inte, men det positiva var att han inte trodde att något var trasigt eller skadat, bara att jag behövde vila och sedan långsamt börja igen. Den fysioterapeuten som jag brukar gå till här hade inte tid innan början på augusti. Jag försökte ta det väldigt lugnt under den här tiden, men jag blev inte bättre. Min fysioterapeut här sa också att hon inte trodde att något var trasigt eller skadat bara att jag långsamt behövde komma igång igen, och stärka upp baksida lår. Det var naturligtvis skönt att höra att båda trodde att inget riktigt dåligt hade skett, men ändå hade jag samma smärta när jag kom ut från besöken som tidigare. Jag bestämde mig för att åka till Sverige när det började bli lättare att boka färjebiljetter, och man också kunde komma tillbaka hem samma dag. Och som alltid kom jag ut från besöket där mycket bättre. All smärta i ryggen var nästan borta, och han sa att jag kunde göra vad jag ville igen. Naturligtvis innebar det att långsamt försöka komma tillbaka i form, men utan förbud, förutom att göra övningar som belastar ensidigt. Innan mitt besök hade jag smärta i ryggen nästan ständigt, men efter besöket är det inte lika dominerande längre. Jag kan inte förklara hur tacksam jag är för att kunna besöka honom. Jag är fortfarande ganska långt ifrån att vara helt bra, men nu kan jag fortfarande träna och behöver inte leva med ständig smärta. Tyvärr har detta inneburit att mina löpmål som jag hade, måste ändras. I nästan tre veckor tränade jag knappt alls, så Tjejmilen, som var ett stort mål för mig i sommar bestämde jag mig för att hoppa över. Naturligtvis kan jag springa 10 km när som helst, men att kunna träna för att göra det på en nivå som jag vill kändes för riskabelt. Klarälvsloppet halvmaraton skulle bli det sista loppet för säsongen, och nu försöker jag kombinera rehabilitering och träning för det. Om jag känner att min rygg/höft kommer att klara distansen och farten, kommer jag att springa, annars inte. Nu är min plan att åka till Sverige igen för ytterligare ett besök och sedan fortsätta rehabiliteringen med nya övningar, löpträna och tänka på vintersäsongen. My first longer session after the physio visit A slow morning run Hill intervals A beautiful longer run A nice run together with Marcus
0 Comments
One and a half week ago we took a walk along Nåtö hiking trail, a 2-3,3 km long hiking trail (depending on exact which way you go). We actually wanted to go out on the sea with the boat, but since it has been some problem with the gas, we wanted to have it checked before. Instead we decided to take a walk along the hiking trail to a place where we have been a lot with the boat. It was really nice weather most part of the walk, and so warm that we also had a dip in the sea. So nice and still quite warm. The trail is very nice also this time of the year (before we have always been here in May), and there are a lot of trees that really looks like different animals, perfect when walking with a child. We saw for example a dragon and a dinosaur, but also some real cows :) Chiara also really liked the footbridges, that she tought was fun to walk on. We had a really nice late summer day, and I really think it would be nice to have at least one more day like this before the summer ends. Othwerwise it will be the first autumn hike instead, really nice that too:) För en och en halv vecka sedan gick vi Nåtö naturstig, en 2–3,3 km lång vandringsled (beroende på exakt vilken väg man tar). Vi ville egentligen åka ut på sjön med båten, men eftersom det har varit problem med gasen så ville vi få den fixad först. Istället bestämde vi oss för att ta en promenad till en plats där vi varit mycket med båten. Det var riktigt fint väder under större delen av promenaden, och så varmt att vi också tog ett dopp i havet. Väldigt skönt och fortfarande rätt varmt. Det är väldigt fint även den här tiden på året (innan har vi alltid varit här i maj), och det finns en hel del träd som verkligen ser ut som olika djur, perfekt när man går leden med ett barn. Vi såg till exempel en drake och en dinosaurie, men också några riktiga kor :) Chiara gillade också spängerna, som hon tyckte var roliga att gå på. Vi hade en riktigt trevlig sensommardag, och jag tycker verkligen att det skulle vara mysigt att få till åtminstone en sån här dag till innan sommaren är slut. Annars får det bli en första höstvandring istället, riktigt mysigt det också:)
Jan Karlsgården is an open-air museum, that with is over 20 different buildings gives you a picture of what a farm on Åland farm could have looked like during the second half of the 19th century. Here you can stroll around the different buildings, and take a look inside the manor house, the barn, a bakehouse etc. Children can also ride a horse and sit in the carriage, walk on stilts and have fun on the sea-saws. Jan Karlsgården är ett friluftsmuseum, som med sina över 20 olika byggnader ger dig en bild av hur en åländsk bondgård kunde se ut under andra hälften av 1800-talet. Här kan du promenera runt bland de olika byggnaderna, och de en titt inuti mangårdsbyggnaden, ladugården, bagarstugan med mera. Barn kan också rida på en häst och sitta i vagnen, gå på styltor och gunga gungbräde. Vita Björn is today a prison museum, but the building has a history of both detention and prison that goes 200 years back in time. Until 1975, the building housed prisoners, but under significantly more humane conditions than in the 18th century. It is interesting to stroll around and see how the cells have changed, and how, for example leg irons and other things looked like earlier. Vita Björn är idag ett fängelsemuseum, men byggnaden har en historia av häkte och fängelse som sträcker sig 200 år tillbaka i tiden. Ända fram till 1975 sätt fångar här, dock under betydligt humanare förhållanden än på 1700-talet. Det är intressant att strosa runt och se hur cellerna ändrat skepnad, och hur t.ex. fotbojor och annat såg ut tidigare. After a couple of hours sightseeing and fun we had lunch in the boat before heading back home. A really nice day to remember
Efter ett par timmar av sightseeing och lek år vi lunch i båten innan vi åkte tillbaks hem. En väldigt fin dag att titta tillbaka på A couple of weeks ago we had such a nice day at Kastelholm. We saw that the weather forecast said really nice weather and not so hard wind, so we decided that a boat trip would be nice. Unfortunately the weather hasn't been so good this summer, so we have done very few trips with the boat. Marcus and I did some training early in the morning and then we went out, and started the trip with breakfast at sea, so nice:) För ett par veckor sen hade vi en riktigt trevlig dag i Kastelholm. Vi såg att väderprognosen lovade riktigt fint väder och inte så hård vind, så vi bestämde oss för att åka ut med båten. Tyvärr har vädret inte varit så bra i sommar, så vi har inte gjort så många turer med båten. Marcus och jag gjorde tränade lite tidigt på morgonen och sedan åkte vi iväg och började turen med frukost till sjöss, väldigt mysigt:) Chiara looked very much forward to go to the castle, and when we came closer she also said that she wanted to go inside. Since we really thought it was very fun that she was so interested, we thought it was a good idea. After having moored the boat just below the castle, we took a short walk around it and enjoyed the beautiful view of it, before we went to the ticket office. We find the price of 16 euro for two adults quite okay (and it also includes the prison Vita Björn). For Chiara it was free. It was also nice that every child gets a treasure map, containing clues that take you from one treasure chest to another. In the end of the treasure hunt you get one last task to do, and then you should say the right answer in the ticket office to get your treasure. In the end of the walk there were also clothes that the children could test, a horse for riding and swords. From an adult perspective I think that the castle is interesting if you are interested in history, cause there lots of signs with brief information. It is also interesting to imagine how it must have been to be living there, and the views from the upper part are very nice. Still we both think that they could have built up more "scenes" to show how it was before, with dolls/figures and tools/accessories. Now it looks quite the same in all places. Chiara såg väldigt mycket fram emot att se slottet, och när vi kom närmare sa hon också att hon ville gå in. Eftersom vi tyckte att det var väldigt roligt att hon var så intresserad, tyckte vi att det var en bra idé. Efter att ha förtöjt båten strax bredvid slottet tog vi en kort promenad runt det och beundrade den vackra utsikten över slottet innan vi gick till biljettluckan. Vi tyckte att priset på 16 euro för två vuxna var ganska okej (i det ingick också ett besök på fängelset Vita Björn). För Chiara var det gratis. Det var också skoj att alla barn får en skattkarta, som innehåller ledtrådar som tar dig från en skattkista till en annan. I slutet av skattjakten får man en sista uppgift att göra, och man måste säga rätt svar i biljettluckan för att få sin skatt. I slutet av promenaden finns det också kläder som barn får prova, en häst att rida på och svärd. Ur ett vuxenperspektiv tycker jag att ett besök på slottet är intressant om du är intresserad av historia, eftersom det finns många skyltar med kortfattad information. Det är också intressant att föreställa sig hur det hade ha varit att bo där, och utsikten från den övre delen är väldigt fin. Vi tyckte dock båda att de kunde ha byggt upp fler "scener" för att visa hur det var tidigare, med dockor/figurer och verktyg/tillbehör. Nu ser det ganska likadant ut på alla platser. After the castle visit we head to Jan Karlsgården open-air museum and the prison Vita Björn. But more about that in next post :)
Efter besöket på slottet gick vi vidare till friluftsmuseet Jan Karlsgården och fängelset Vita Björn. Men mer om det i nästa inlägg :) Beautiful summer days at my parents' place filled with activities with grandmother and grandfather, training (for Marcus, unfortunately not for me because of back problems), morning dips in the sea, crayfish party, berry picking and just relaxing. Härliga sommardagar hos mina föräldrar fyllda med aktiviteter med mormor och morfar, träning (för Marcus, tyvärr inte för mig på grund av ryggproblem), morgondopp i havet, kräftskiva, bärplockning och bara avkoppling.
Around a week ago we visited Smart Park in Eckerö on Åland with Chiara's cousin with family. We were really lucky with the weather because it was sunny and around 20-22 degrees Celsius. Perfect weather for different activities. I think that they had a good mix of things to do, and it was also nice to stroll around there among the different activities. Chiara and her cousin are around 3,5 years old, and there were plenty of things that were fun for them. They tested almost all the outdoor activities, and liked many of them. I think that Chiara's favourites were the pedal car cross, cross carts, the electric cars, the rope course and the Battle of Bomarsund. In between the activities we had an ice cream in the sun, but you can also choose to eat in the restaurant or café. För cirka en vecka sen besökte vi Smart Park i Eckerö på Åland med Chiaras kusin med familj. Vi hade verkligen tur med vädret eftersom det var soligt och cirka 20-22 grader. Perfekt väder för olika aktiviteter. Jag tycker att de hade en bra blandning av aktiviteter, och det var också trevligt att promenera omkring bland de olika områdena. Chiara och hennes kusin är cirka 3,5 år, och det fanns många saker som passade dem. De testade nästan alla utomhusaktiviteter och gillade många av dem. Jag tror att Chiaras favoriter var crosscart, trambilscross, de elektriska bilarna, vajerbanan och Bomarsund. Mellan aktiviteterna åt vi en glass i solskenet, men du kan också välja att äta i restaurangen eller kaféet. Carousel in old style Large trampoline Hydraulic excavators Pedal car cross Crosscarts Electric cars Football wall A lake of approx. 4,000 m2 with jetties and boat houses. Here you can drive one of the large electric ferries Radio-controlled boats Ball field with the possibility to play soccer croquet Rope course The battle of Bomarsund: defend the two castles with water cannons A summary with some pros and cons:
+ Many activities + A nice environment + Children in different ages can have fun together + Quite good prices for lunch (even though we didn't test it) - For some children I think that a playground with picnic is probably just as fun - Lots of small houses that require lots of maintenance, very nice now, but I hope they will take good care of them En sammanfattning med plus och minus: + Många aktiviteter + Trevlig miljö + Barn i olika åldrar kan ha kul tillsammans + Ganska bra priser för lunch (även om vi inte testade den) - Tror att en lekplats med picknick förmodligen är lika rolig för vissa barn - Massor av små hus som kräver mycket underhåll, väldigt fint nu, men jag hoppas att de kommer att vara noga med underhållet Anna's race: The day after Semesterloppet it was time for Getaloppet on rollerskis, a 44k race with three laps on a 14 k course, and a finish that consists of an uphill of around 1,5k. I knew that it would be tough to compete two days in a row, but I really thought it would be fun to do classic race, and I wanted to compete in the competition class and then I had to do 44k (you could also go 2 laps). I felt a bit tired before the start, but still looking forward to competing. We were only two women in my class (the same person I competed against last year in ÅM where I come second). My plan before the race was two give it all and just try to hold her back, but unfortunately this was not what happened. The first three kilometers had a mix of cross winds and head winds, and I had to struggle to hold her back, and when she also glide away from me in the downhills, I thought it was too tough to fight to keep her back, if I would be able to stand the distance. Afterwards I don’t really know how I was thinking there, I should have pushed all that I had, and didn’t think about how long as should have managed to keep her back. To have been able to catch up with her later in the race, is almost impossible when she was fresh and I had competed the day before, she is used to long distance ski races like Vasaloppet and it was a strong headwind the last part of every lap. I still think that the first lap went quite good, especially in the parts with tail and cross winds. On the second lap I started to become tired and suffer a bit from dehydration and cramps in the stomach. The third lap was pretty much about getting to the finish line: I was out of gas😊 The flat parts with cross and tail wind still went okay, but when coming to the part with headwind my thighs were cramping so much that I had trouble double poling in periods. I started to have some problems also earlier but then it affected me mostly in kick double poling, so that I had to use the diagonal stride technique instead. To sum it up: it was very fun to compete, but if you want to perform your best, do not compete two days in a row. And a big thank you to my mum and dad who took care of Chiara and cheered for us, it meant a lot😊 Dagen efter Semesterloppet var det dags för Getaloppet på rullskidor, ett 44 km-lopp med tre varv på en 14 km bana och en finish som består av en uppförsbacke på drygt 1,5 km. Jag visste att det skulle vara tufft att tävla två dagar i rad, men jag tyckte verkligen att det skulle vara kul att få köra ett klassiskt lopp, och jag ville tävla i tävlingsklassen och då var jag tvungen att välja 44 km (man kunde också åka 2 varv). Jag kände mig nog lite trött innan starten, men såg fortfarande väldigt mycket fram emot loppet. Vi var bara två damer i min klass (samma person som jag tävlade mot förra året i ÅM då jag blev tvåa). Min plan innan loppet var att ge allt och bara försöka hålla hennes rygg, men tyvärr var det inte vad som hände. De första tre kilometerna hade en blandning av sidovind och motvind, och jag var tvungen att kämpa för att hålla hennes rygg, och när hon också gled ifrån mig i nedförsbackarna tyckte jag att det blev för tufft att hålla hennes rygg, om jag skulle kunna hålla hela loppet. Efteråt vet jag inte riktigt hur jag tänkte där, jag borde bara ha givit precis allt jag hade och inte tänkt på hur länge jag skulle orka. Att tänka att jag skulle kunna komma i kapp henne senare i loppet, är nästan omöjligt då hon var fräsch och jag hade tävlat dagen innan, hon är van vid långdistansskidlopp som Vasaloppet och det var stark motvind den sista delen av varje varv. Jag tycker ändå att det första varvet gick ganska bra, särskilt i delarna med med- och sidovind. På det andra varvet började jag bli trött och led lite av vätskebrist och kramper i magen. Det tredje varvet handlade mest om att ta sig i mål: Bensinen var helt enkelt slut😊De platta delarna med sido- och medvind gick fortfarande okej, men när jag kom till delen med motvind krampade mina lår så mycket att jag i perioder hade problem att staka. Jag började få lite kramper redan tidigare men då påverkade det mig mest i stakning med frånskjut, så att jag var tvungen att diagonala i stället. Sammanfattningsvis: Det var väldigt roligt att tävla, men om du vill prestera ditt bästa, tävla inte två dagar i rad. Och ett stort tack till min mamma och pappa som tog hand om Chiara och hejade på oss, det betyder mycket😊 Most of our first week of vacation we spent on Marcus parents' cottage with them and Marcus brother with family. Chiara really like to be with her cousin so I think she appreciated the days there a lot. The first day Chiara and her cousin tested to catch some stickleback with nets On the second day we went to the main island of Kumlinge for some running, and most of the day was otherwise about relaxing. Chiara and I were also out in the forest for picking blueberries. The third day was also mostly about taking it easy and a visit to the playground and the shop on the main island. The fourth day consisted of a test run for Marcus (unfortunately not for me, becaus eof back problems), fishing, a trip to some friends with the gig and enyoing our own catch for dinner. The last day was mostly about packing, but I and Marcus went up early and I did some strength training on the bridge and Marcus went out for a jog in the forest Some nice days in the Åland archipelago, and I think Chiara really liked spending time with her cousin
We managed to finish all our work one day earlier than planned, so our first day of vacation Marcus and I ran a part of Lemlandsleden 19k/25k. This training session is one we have talked a lot about that we would like to do, and when my parents were coming to town at a good time, we could run from A to B, instead of having to run the same way back to the car again. The part that we ran turned out be well marked, only at one place one pole was hidden behind a tree, and at one place only we took the wrong way. It was fun to ran at new places, and in another pace than we are used to. The trail consists mostly of different types of forest, but it also of rocks and some easier climbs at some places. Some kilometers were also gravel and asphalt, and I know that a big part of the trail that we didn’t run is also asphalt. To sum it up: it is a nice trail to walk or run, and absolutely worth a training session, but I don’t think that you should have too high expectations. They promote it with great views, but still I think that the places with great views are very few, and mostly you are surrounded by forest. Vi lyckades bli klara med allt vårt arbete en dag tidigare än planerat, så på vår första semesterdag sprang Marcus och en stor del av Lemlandsleden 19 km/25 km. Detta träningspass är ett som vi har pratat mycket om att vi skulle vilja göra, och när mina föräldrar var på väg till stan en bra tid, kunde vi springa från A till B, istället för att behöva ta samma väg tillbaka till bilen igen. Den del som vi sprang visade sig vara väl markerad, på bara på en plats var en stolpe gömd bakom ett träd, och på bara ett ställe tog vi fel väg.
Det var kul att sprida på nya platser och i en annan fart än vi är vana vid. Leden består mestadels av olika typer av skog, men också av berg och några enklare klättringar på vissa ställen. Några kilometer gick också på grus och asfalt, och jag vet att en stor del av den del som vi inte sprang också är asfalt. För att sammanfatta det: Det är en fin led att vandra eller springa, och absolut värt ett träningspass, men jag tycker inte att man ska ha alldeles för höga förväntningar. De marknadsför leden det med fin utsikt, men ändå tycker ändå att platserna med fin utsikt är väldigt få, och mestadels är du omgiven av skog. This year we did a repeat of an old favorite and went to Bentes in Eckerö to the theatre Pippi in the South Seas. We thought it was good last year and a quite cosy summer activity, so we asked Chiara if she wanted to go this year too. We watched the movie back home first to see that it wasn’t going to be too frightening, but she really liked it. The theatre was about two hours with a pause in between, a quite okay length for Chiara. We liked it this year too; the positive thing was that it was more songs this year (something Chiara likes) and the negative thing was that it was more “the same” this year. Last year’s theatre had more different scenes. På Chiaras första lediga dag på sommaren gjorde vi en favorit i repris och åkte till Bentes i Eckerö för att gå på teatern Pippi Långstrump på de sju haven. Vi tyckte att det var bra förra året och en rätt mysig sommaraktivitet, så vi frågade Chiara om hon ville gå i år också. Vi såg filmen hemma först för att kolla lite att den inte skulle vara för skrämmande, men hon gillade den verkligen. Teatern var ungefär två timmar med paus, en ganska okej längd för Chiara. Vi gillade teatern i år också. Positivt var att det var fler sånger i år (något Chiara gillar) och det negativa var att det var mer ”lite samma sak” i år. Förra årets teater hade fler olika typer av scener. After the performance we went to the beach for some swimming and homemade red currant pie.
Efter teatern åkte vi till en strand för lite bad och hemlagad rödvinbärspaj. |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
September 2023
Kategorier
Alla
|