 Since Saturday we're back in Dobbiaco/Toblach. We came to Salzburg at Friday evening and had a short stop at IKEA to by some christmas things before arriving here in the night. Sedan i lördags är vi tillbaka i Dobbiaco Toblach. Vi kom till Salzburg fredag kväll och hade ett kort stopp vid IKEA för att köpa lite julsaker innan vi kom hit på natten. During these days we have apart from working eaten a real Italian breakfast, croissant and coffee:) Under dessa dagar har vi förutom arbetat ätit en riktig italiensk frukost, croissant och kaffe:)  Decorated a bit for Christmas, lit the first candle and had some Finnish/Swedish Christmas food. Julpyntat lite, tänt det första adventsljuset och ätit lite finsk/svensk julmat.    And of course, doing some training, and now we have mostly been skiing on snow!! Like already written we arrived here last Saturday and the day after, they opened a 2 km long course in Santa Maddalena, appr. 30 minutes away from here. We’ve been there every day since that trying to go really slow to get used to the height and the temperature. It is not that cold (and unfortunately only snow up in the mountains) but since we came from 20 degrees we want to be a bit careful, to hopefully not get cold. Even though the course is only 2 km long it is still very fun to go, since there are some flat parts, some curves and some uphills and downhills. If we’re lucky with the weather, then hopefully they will open a track on the cross-country skiing stadium. Except for skiing (both classic and skate) we have also had time to do some running and I was at the gym yesterday while Marcus was playing hockey. There is a team consisting of players of different ages and on different levels that train every Tuesday. A good way to meet people, practice German and of course play some ice hockey. Since they were only 12 players it was a good training too! The training finished in a typical South European way with free beer in the locker room😊 Och naturligtvis, tränat, och nu har det mest handlat om skidåkning på snö!! Som jag redan nämnt kom vi hit i lördags och dagen efter öppnade de en 2 km lång slinga i Santa Maddalena, ca. 30 minuter härifrån. Vi har varit där varje dag sen dess och försökt att ta det väldigt lungt för att vänja oss vid höjden och temperaturen. Det är inte så kallt (och tyvärr bara snö upp i bergen) men eftersom vi just kom från 20 grader vill vi vara lite försiktiga, och förhoppningsvis slippa bli förkylda. Fastän slingan bara är 2 km lång är den fortfarande väldigt kul att köra, eftersom det finns en del flacka partier, en del kurvor och några uppförs- och nedförsbackar. Vill det säg väl med vädret öppnas förhoppningsvis också en slinga nere på längdskidstadion den här veckan. Förutom skidåkning (både klassiskt och skate) har vi också sprungit lite och jag var på gymmet igår kväll, medan Marcus var och tränade ishockey. Det finns ett lag bestående av spelare i olika åldrar och på olika nivåer som tränar varje tisdag. Ett bra sätt att träffa människor, träna på tyskan och naturligtvis spela ishockey. Eftersom de bara var 12 spelare blev det också bra träning! Träningen avslutades på ett typiskt sydeuropeiskt sätt med fri öl i omklädningsrummet😊        So, the days go by with work, training, Christmas spirit and panoramic views! Dagarna flyter alltså på med jobb, träning, julmys och njutande av panoramavyerna! 
0 Kommentarer
 Nice morning walk in Göcek The last day of our trip started with a walk along the sea followed by breakfast at the hotel. After having checked out from the hotel we went to Kayaköy, a ghost city appr. 40 km from Göcek and 15 km south of Fethiye. The city was abandoned in the Greek-Turkish war 1922, and before the city was abandoned it had appr. 2000 inhabitants. Today all houses are empty and mostly roofless. Here are also two Greek Orthodox churches, fountains and cisterns. I really thought that it would be interesting to see this city, and that the houses would have been in better shape. Still it was quite nice to stroll around among the ruins, but if you’re not in the near it is not worth stopping by in my opinion. Den sista dagen av resan började vi med en promenad längs havet följt av frukost på hotellet. Efter att ha checkat ut från hotellet åkte vi till Kayaköy, en spökstad omkring 40 km från Göcek och 15 km söder om Fethiye. Staden övergavs i det grek-turkiska kriget 1922, och innan den övergavs fanns här cirka 2000 invånare. Idag är alla hus tomma och de flesta saknar tak. Här finns också två grekisk-ortodoxa kyrkor, fontäner och cisterner. Jag hade trott att det skulle vara intressant att se denna stad, och att husen skulle ha varit i bättre skick än de var. Det var ändå lite speciellt att promenera runt bland ruinerna, men om du inte är i närheten tycker jag inte att det är värt att göra ett stopp här.    After Kayaköy we continued to one of Turkey’s most famous and picturesque places, Öludeniz. The small village is home to a beautiful Pacific-like lagoon. If you want to visit the lagoon and the beach inside the lagoon you must pay a fee, and then you can take the car very close to the lagoon. If you just want to see/swim at Belcekiz Beach, a 3 km long beach outside the lagoon mouth, you can do it for free. This was a place that I think was well worth the visit. It was really like you should have been in the Pacific, Thailand or the Caribbean, very beautiful. Still I think that if you just consider the beach, I found Patara Beach more beautiful. Here Marcus and I took a very nice swim before continuing our journey back home to Alanya. Efter Kayaköy fortsatte vi till en av Turkiets mest kända och vykortsliknande platser, Öludeniz. Den lilla byn har en vacker Stilla havsliknande lagun. Om du vill besöka lagunen och stranden i lagunen måste du betala en avgift, och då kan du ta bilen nästan fram till lagunen. Om du bara vill se/bada på Belcekiz Beach, en 3 km lång strand utanför lagunens mynning kan du göra det gratis. Öludeniz tycker jag att var väl värt ett besök. Det såg verkligen ut som om man var i Stilla havet, Thailand eller Karibien, väldigt vackert. Ser man bara till stranden tycker jag dock nästan att Patara Beach var ännu vackrare. Här passade Marcus och jag på att ta ett skönt dopp innan vi fortsatte resan hem till Alanya.  Belcekiz Beach      The lagoon On our way back to Alanya we took another road, situated further north. Even though it was not as beautiful as the south road, I still think it was very interesting to see the different landscape, up here it was very harsh. It felt like you were in Mongolia:) Also in Öludeniz it was summer, and along the road it was only 9 degrees and snow up in the mountains. Vi tog en annan väg tillbaka till Alanya, en som ligger längre norrut. Trots att den inte var lika vacker som den södra vägen, tycker jag att det var väldigt intressant att se det annorlunda landskapet, här var det väldigt kargt. Det kändes lite som om man var i Mongoliet:) I Öludeniz var det sommar, medan det längs vägen var bara 9 grader och snö uppe i bergen.  We finished our trip with a stop at IKEA in Antalya with some shopping and some Swedish meatballs:)
Since all the places we visited were very small you got to experience them quite well even if we didn’t spend so much time at each place. Of course, you could have stayed longer at every place, especially at Kas, Patara Beach and Göcek. Patara beach was stunning, and Kas and Göcek were both very beautiful places. We were also very lucky to have two very nice hotels, both in Kas and in Göcek. A nice thing about visiting these places is that all are situated quite near to each other. In that way you can see many nice places in quite short time. This was our three-day trip to Southwest Turkey, a trip that we can recommended! Vi avslutade vår resa med ett stopp på IKEA i Antalya med lite shopping och svenska köttbullar:) Eftersom alla platser vi besökte var relativt små hann man uppleva dem ganska bra även om vi inte tillbringade så mycket tid på varje ställe. Naturligtvis kunde du man ha stannat längre på varje ställe, särskilt i Kas, Patara Beach och Göcek, men det kändes inte som ett måste. Patara Beach var väldigt vackert, och Kas och Göcek var båda mycket fina och trevliga platser. Vi hade också turen att få två mycket trevliga hotell, både i Kas och i Göcek. En bra sak med att besöka dessa plaster är att de alla ligger relativt nära varandra, på så sätt kan du se många fina platser på ganska kort tid. Detta var vår tre dagars tur till sydvästra Turkiet, en resa som vi rekommenderar att göra!  The second day of our trip we started with a morning jog. It was Marcus and me, and from the beginning four dogs. After the training session was over after one hour it was the two of us and one dog left. He had been running with us the whole run:) The morning run was very beautiful on a peninsula with lots of lovely nature and nice villas just outside the centre of Kas. On the way back, we also stopped at a small nice amphitheater. Den andra dagen av vår resa började vi med en joggingtur. Det var Marcus och jag, och från början fyra hundar. Efter att löppasset var över efter en timme var det vi två och en hund kvar. Han hade följt med oss hela rundan:) Löpturen var var väldigt fin på en halvö med vacker natur och stora villor precis utanför centrum av Kas. På vägen tillbaka stannade vi också till vid en liten fin amfiteater.    Back at the hotel we had breakfast before continuing our trip. Also this day gave a lots of lovely panoramas during the road, especially when the road went just beside the sea. Our first stop was at Patara Beach, known as one of Turkey’s most beautiful beaches. And I have to say, that even if I have seen many lovely beaches in many parts of the world this one was really one of the more beautiful. Serene, wide and long. When we were there it was also almost no people there which made it even more magnificent. Tillbaka på hotellet åt vi frukost innan vi fortsatte resan. Även under denna dag möttes vi av manga underbara panoramavyer under vägen, särskilt när vägen gick precis längs med havet. Vårt första stopp var Patara Beach, känd som en av Turkiets vackraste stränder. Och jag måste säga att även om jag har sett många härliga stränder I olika delar av världen hör den här till en av de vackrare. Rofylld, lång och vidsträckt. När vi var där var det nästan inga människor där vilket gjorde den ännu mer magnifik.   Lots of beautiful panoramas...   ...and lovely beaches along the way  Patara Beach       Some ruins and an oasis beside the road to Patara Beach After Patara Beach we went towards Fethiye, one of the bigger cities in the region of Muğla. The city had a quite messy and quite widespread centre, a beautiful marina and a nice seafront promenade (with perfect jogging and rollerski conditions, see the picture). Here we just strolled around for a while and had a coffee, before we went on to Göcek. Efter Patara Beach åkte vi vidare mot Fethiye, en av de större städerna i regionen Muğla. Staden hade ett ganska rörigt och ganska utbrett centrum, en vacker marina och en trevlig strandpromenad (med perfekt löp- och rullskidsförhållanden, se bilden). Här promenerade vi bara runt en stund och tog en kaffe innan vi åkte till Göcek.  Fethiye    Göcek is a small, quite luxurious village, around half an hour west of Fethiye. The reason we wanted to visit this place were the canals we had seen on many pictures, almost like a small Fort Lauderdale. Outside Göcek there is a beautiful archipelago and the village is home for seven marinas. The place is very popular among sailors, and many people stop here on their way to for example Antalya. If you’re here just for vacation it is also very easy to hire a boat for a nice trip out on the sea. Göcek är en liten, ganska lyxig by, ungefär en halvtimme väster om Fethiye. Anledningen till att vi ville besöka denna plats var all de kanaler vi hade sett på olika bilder, nästan som ett liten Fort Lauderdale. Göcek har en vacker skärgård och byn är hem för sju marinor. Platsen är mycket populär bland seglare, och många människor stannar här på vägen till exempel till Antalya. Är du här på semester är det också mycket lätt att hyra en båt för en trevlig tur på havet.   We hadn’t booked any accommodation for the night, so at first, we went some different hotels and guesthouse, before we found a very beautiful hotel for just 50 EUR/night including breakfast. The hotel was just beside the sea and had such beautiful rooms (check out the pictures below). Vi hade inte bokat något boende för natten, så först gick vi runt till några olika hotell och pensionat innan vi hittade ett jättefint hotell för bara 50 EUR/natt inklusive frukost. Hotellet låg precis bredvid havet och hade jättefina rum (kolla in bilderna).  The exterior of the hotel  The rooms   After a beer at the terrace we went out for a walk. We head for the area with the canals, which turn out to be really nice but felt a bit unreal. Altogether the whole village was (like I wrote in the beginning) luxurious, with lots of big villas, expensive boats and lovely marinas, but still it felt cozy and familiar. The fact that it was the end of the season may of course have been a reason for that feeling. I think that Göcek may be a place that you hate or love. It is not very Turkish, so if you want to see the real Turkey you should choose another place. But if you want to experience something different and you like boat life and the archipelago it is well worth a visit. Efter en öl på terrassen tog vi en promenad till området med kanalerna, som visade sig vara väldigt fint men som nästan kändes lite overkligt. Sammantaget var hela byn ganska lyxig, som jag skrev i början, med många stora villor, dyra båtar och vackra marinor, men kändes fortfarande mysigt och familjärt. Att det var slutet på säsongen kan givetvis också ha varit en anledning till den känslan. Jag tror att Göcek kan vara en plats som du antingen hatar eller älskar. Det är inte så turkiskt, så om du vill se det riktiga Turkiet ska du nog välja en annan plats. Men om du vill uppleva något annorlunda och du gillar båtliv och skärgård är det väl värt ett besök.  Several marinas     The main street    Beautiful villas along the canals   Kas - with the mountains as backdrop About 1,5 weeks ago, we (together with my parents) went for a trip to the southwest part of Turkey. We were away for three nights, and visited Kaş, Kalkan, Patara Beach, Fethiye, Göcek, Kayaköy and Öludeniz. A nice trip with a mix of different experiences, nice accommodations and great weather. I have chosen to make three posts of this trip, instead of making one long. Enjoy! För 1,5 veckor sen åkte vi (tillsammans med mina föräldrar) på en resa till sydvästra delen av Turkiet. Vi var borta i tre dagar och besökte Kaş, Kalkan, Patara Beach, Fethiye, Göcek, Kayaköy och Öludeniz. En trevlig resa med en blandning av olika upplevelser, trevliga boenden och härligt väder. Jag har valt att göra tre inlägg om resan, i stället för att ett långt. Enjoy! The first day started with some running in Alanya, before heading towards Kaş, a drive of around 5 hours. The road from Antalya (about two hours from Alanya) to Kaş is very beautiful at many places, sometimes it is just beside the ocean, and sometimes it is up in the mountains. The road is also wide, and the surface is very good. Along the way we stopped for lunch by the sea, before we arrived in Kaş in the afternoon. Den första dagen började med en joggingtur i Alanya, innan du satte oss i bilen med sikte på Kaş, en resa på cirka 5 timmar. Vägen från Antalya (ca två timmar från Alanya) till Kaş är mycket vacker på flera ställen, ibland går den precis vid havet och ibland uppe i bergen. Vägen är också bred, och beläggningen är riktigt bra. Längs med vägen stannade vi för lunch vid havet, innan vi kom till Kaş på eftermiddagen.     Kaş is very beautiful situated by the sea with the mountains as a nice backdrop. If you’re here during the summer and want to swim, you have to be aware that here you’re swimming from cliffs and platforms. Sandy beaches can be found outside the city. The city centre consists of lots of winding narrow streets with many restaurants and shops, and a nice cute little harbor with fishing- and tourist boats. If you feel for visiting two countries in one, you can take a boat to the neighboring Greek island of Kastelorizo/Meis, just over 2,5 km from Kaş. This would have been interested to do, but during off season it seemed like it only was operating at Saturdays. Kaş är mycket vackert belägen vid havet med bergen som en vacker bakgrund. Om du är här under sommaren och vill sola och bada, ska du vara medveten om att du här badar man från klippor och plattformar. Sandstränder hittar du utanför staden. Stadskärnan består av många slingrande smala gator med många restauranger och affärer, och en fin liten hamn med fiske- och turistbåtar. En liten speciell grej med Kas är att om du är här kan du passa på att besöka två länder under en och samma dag, du kan nämligen ta en båttur till den grekiska ön Kastelorizo/Meis, som ligger endast drygt 2,5 km från Kaş. Detta skulle ha varit intressant, men under lågsäsong verkade det som om båten går endast på lördagar.  Kas - very beautiful situated  Narrow winding streets In Kaş we stayed at Cinar Boutique Hotel, a very nice small hotel in the centre of Kas. Here we got two very nice rooms with a lovely view towards the harbor. Not only was the hotel very nice, we only spent 29 EUR/room including breakfast. We spent the afternoon at the balcony, enjoying the sun and the nice view, before we strolled around in the small centre in the evening. When we started to get hungry we stopped at a restaurant in the harbor and had grilled levrek, a fish very similar to perch. Great end to a great day! I Kaş bodde vi på Cinar Boutique Hotel, ett mycket trevligt litet hotell i centrum av Kas. Här fick vi två riktigt trevliga rum med en härlig utsikt över hamnen. Inte nog med att hotellet var mycket trevligt, det kostade dessutom endast 29 EUR/rum inklusive frukost. Vi tillbringade eftermiddagen på balkongen, njutandes av solen och den fina utsikten, innan vi promenerade runt i det lilla centrumet på kvällen. När magarna började kurra slank vi en på en restaurang i hamnen och beställde grillad levrek, en fisk väldigt lik abborre. Bra avslutning på en bra dag!  Cute little square   Many beautiful houses  Lots of boats in the harbor    Grilled levrek  The view from our balcony Over a week since the last update, but we haven't had time to do any posts due to busy days. Lots of work, a tree day trip to Turkey's south west coast and some training, and, bang, last week was over. But today we had some time so here comes an update of the training. Över en vecka sen senaste inlägget, men vi har helt enkelt inte haft tid att skriva något inlägg förrän idag. Mycket jobb, en tre dagars utflykt till Turkiets sydväst kust och lite träning, och, vips, så hade förra veckan passerat. Men idag hade vi lite mer tid så här kommer en uppdatering om träningen.  Beautiful hikes from the marina up in the mountains When we left Dobbiaco/Toblach for Alanya about three and a half weeks ago, we were planning to focus more on running the five weeks we were going to be here, mixing it up with some running with poles in the mountains and some rollerskiing. Unfortunately, the plans haven’t been working out that well, since both of us had a cold for about two weeks. We haven’t been training as much as we had hoped for, but now were back on track. När vi lämnade Dobbiaco/Toblach för Alanya för ungefär tre och en halv vecka sedan planerade vi att satsa mer på löpning under de fem veckorna som vi skulle vara här, och blanda upp det lite pass i bergen med stavar och lite rullskidor. Tyvärr har det dock inte blivit riktigt som vi tänkt oss, eftersom vi båda för förkylda i ungefär två veckor. Vi har inte tränat så mycket som vi hade hoppats på, men är nu "back on track".  Training at the outdoor gym Anna's training: Beside the cold I have also been having some problems in the beginning of the time here with a shoulder and a knee, because of a fall on rollerblades in Dobbiaco before we came here, and now, due to a bit too much running on asphalt my left foot hurts a bit. But hopefully everything will work out fine with some more mixed training and less running on asphalt. During the last weeks I have been running quite a lot of 8-12 km sessions, some intervals and a Functional Threshold Power session. I have also been double-poling on rollerskis two times, a session of 2 hours and one on 2,5 hours. For me 2,5 hours of double-poling on number two wheels haven’t happen for years, so I was very glad to be able to do that. I also went with Marcus once up in the mountains to go rollerskiing but unfortunately, I felt that the downhills were a bit too steep for me. Rest of the time here will be filled with hopefully some real good training before heading back to Toblach. Looking forward to run a test run, and hopefully do some running with poles up in the mountains and some rollerskiing. Maybe we also rent bikes one day. Annas träning: Under de första veckorna hade jag tyvärr också lite problem med en axel och ett knä på grund av ett fall på rollerblades i Dobbiaco innan vi kom hit , och nu krånglar min vänster fot lite på grund av lite för mycket löpning på asfalt. Men förhoppningsvis den att bli bättre bra med lite mer blandad träning. Under de senaste veckorna har jag gjort en hel del löppass på 8-12 km, två löpintervallpass och ett tröskelpass. Jag har också gjort två stakpass på rullskidor, ett på 2 timmar och ett på 2,5 timmar. Jag har inte kört en 2,5 timmar långt rent stakpass på tvåor på flera år, så jag var väldigt glad att kunna göra det:) Jag hängde också med Marcus upp i bergen för att åka rullskidor en gång, men tyvärr kände jag att nedförsbackarna var lite för branta för mig där. Resten av tiden kommer förhoppningsvis att fyllas med riktigt bra träning innan vi går tillbaka till Dobbiaco/Toblach. Ser fram emot att springa ett testlopp, och förhoppningsvis vandra/löpa uppe i bergen med stavar och köra lite mer rullskidor. Kanske hyr vi även cyklar en dag.  Interval-time  Interval-time  Some beautiful 8-12 km runnings in Alanya  Nice morning run in Kas when we went for a trip last week  Running outside Kas. Here it would have been great to have the rollerski with us Marcus's training: The training worked really well until I got the cold, but when I’ve got back on track, I have felt that I lost a bit of my fitness. I started up the training in a slow tempo with some hiking in the mountains with poles and running on the way back. Alanya has really nice mountains for hiking with poles (except for some angry dogs:)), so on less than an hour I reached 500 m.a.s.l. The first interval after the cold was a nightmare and it felt like I had lost a half minute per/km compared to before, but on the last running session which was a Functional Threshold Power session was better. 2,5 k warm up 6 k in my 10 k speed – it was a bit too slow for me to be satisfied (7 s/km slower) 3 minutes rest 3 k in my 10 k speed – it was better (3 s/km faster) 2 k cool down Yesterday I was out on the rollerskis for the second time this week. We rent a car and went to a place with many hills where I spent 2,5 hours with many up- and downhills. Total 550 altitude meters. The session was very similar to an interval session because I went fast uphill and slow downhill, (since I didn’t really know what was happening after the downhills). Altogether a very good session. Now we have 1,5 weeks left in Alanya, and my prime goal before, was to set a new PB on 10 K. But we will see now. This week will consist of intervals and rollerski sessions. When we have been in Alanya I have also done some strength training 2 times a week at an outdoor gym. I have focused only on 5-6 different exercises and tried to do 4-5 sets every time. (chins – push ups – dips – plank and 1-2 extra abs exercises). Marcus träning: Träningen fungerade riktigt bra tills jag blev förkyld, men sen jag kom tillbaka i träning igen har jag känt att jag förlorat lite av min kondition. Jag startade träningen igen i långsamt tempo med lite vandring i bergen med stavar och löpning på vägen ner. Alanya har riktigt fina berg för vandring med stavar (förutom några arga hundar :), så på mindre än en timme nådde jag 500 m.ö.h. Den första löpintervallen efter förkylningen var en mardröm och det kändes som om jag hade tappat en halv minut per/km jämfört med tidigare, men det kändes bättre under det senaste löppasset som var ett tröskelpass. 2,5 km uppvärmning 6 km i 10 km fart - lite för långsamt för mig för att vara nöjd (7 s/km långsammare) 3 minuter vila 3 km i 10 km fart - bättre (3 s/km snabbare) 2 km nedvarvning Igår körde jag veckans andra rullskidpass. Vi hyrde en bil och for iväg till en plats med mycket berg och kullar där jag körde i 2,5 timmar upp- och nerför många backar. Totalt 550 höjdmeter. Passet var mycket likt intervaller eftersom jag gick på hårt uppåt och tog det lugnt nerför, (eftersom jag inte riktigt visste vad som väntade efter nedförsbackarna). Ett mycket bra träningspass. Nu har vi 1,5 veckor kvar i Alanya, och mitt huvudmål var att springa nytt PB på 10 km. Men vi får se hur det kommer att gå. Denna vecka kommer att bestå av intervaller och rullskidpass. Nu när vi har varit i Alanya har jag också kört lite styrketräning 2 gånger i veckan på ett utomhusgym. Jag har bara fokuserat på 5-6 olika övningar och försökt att göra 4-5 set varje gång. (chins - push ups - dips - plankan och 1-2 extra magövningar).   Road for double-poling  Lots of beautiful places along the way  Great rollerskiing up in the mountains on very good asphalt  Rollerskiing in the mountains And saving the best for last, the snow cannons in our home Italian valley have started to produce snow. So probably we can start skiing on snow in 1,5 weeks :)
Och det bästa till sist, snökanonerna i dalen där vi bor i Italien har börjat producera snö. Så förhoppningsvis är vi på snö om 1,5 vecka :) When we were in Alanya last autumn we did a trip by car to Sapadere Kanyuono, a canyon about 40 km from Alanya centre. Here you can take the appr. 400 meter walking with wooden bridges through the beautiful canyon. In the summer it may also be nice to take a dip into some of the pools to cool down, but when we were here it was autumn and not that warm. But be prepared that even if it is summer the water is only around 12 degrees. It is easy to get here by car from Alanya, but when we were here the road was extremely bad the last part, and it was really strange that it was open for traffic at all. Otherwise the road is in good condition and the nature along the way is very beautiful at many places.  You can see that winter is approaching by the colors of the trees   När vi var i Alanya förra hösten gjorde vi en utflykt till Sapadere Kanyuono, en ravin ca 40 km från Alanya centrum. Här kan du promenera en ca. 400 meter lång vandringsled över broar av trä genom den vackra kanjonen. På sommaren kan du också ta ett dopp i någon av poolerna för att svalka dig, men när vi var här var det höst och inte så varmt, så det kändes bättre att hålla sig på gångvägen:) Var dock beredd på att även om det är sommar så är vattnet bara runt 12 grader. Det är lätt att ta sig hit med bil från Alanya, men när vi var här var vägen extremt dålig den sista biten, och det var verkligen konstigt att det var öppet för trafik överhuvudtaget. Annars är vägen i gott skick och naturen längs vägen är väldigt vacker på många ställen.   Ready for a swim, or not:)    The end of the canyon with a nice waterfall  Sunday two weeks ago we did a longer training session with bike. We started early in the morning (I started a bit earlier since Marcus of course is faster than me) for a round trip of appr. 95 km over three mountain passes. The first 8 kilometers are flat, then the next 8,5 kilometers are slightly upwards, before the first mountain pass, Passo Monte Croce/Kreuzbergpass, starts. You reach the top of the pass after 6 kilometers and 300 meters ascent at 1636 m.a.s.l. It felt like a quite easy pass, and with not that many really steep parts. Söndag för två veckor sedan gjorde vi ett längre cykelpass. Vi började tidigt på morgonen (jag började lite tidigare eftersom Marcus då inte skulle behöva vänta lika länga på mig längs med vägen) för ett pass på cirka 95 km och över tre bergspass. De första 8 kilometrarna var platta, sedan gick de följande 8,5 kilometerna lätt uppåt, innan det första bergspasset Passo Monte Croce/Kreuzbergpass startade. Man når toppen av passet, på 1636 meters höjd efter en stigning på 6 kilometer och 300 höjdmeter. Det kändes som ett ganska enkelt pass, och det hade inte så många riktigt branta delar.  Passo Monte Croce/Kreuzbergpass Up on the top you had to get ready for the downhill. From last biking I (Anna) had learnt my lesson and this time I had a real warm jacket and two pair of gloves for the downhill. Still I was ice cold when I came down to Padola at 1200 m.a.s.l after 10 kilometers. The mornings were getting quite cold and when the speed is quite high then it gets very cold. (At least for me, Marcus had much less clothes and he didn’t freeze at all:O ) The good part with the freezing is that you are longing for the next mountain pass, since then you’re getting warm quite fast again:) När vi väl kommit upp på toppen var det dags att göra sig redo för utförskörningen. Från förra cykelpasset hade jag (Anna) lärt mig en läxa och den här gången hade jag en riktig varm jacka och två par handskar. Dock var jag ändå iskall när jag efter 10 kilometer kom ner till Padola på 1200 meters höjd. (Dock var det bara jag som frös, Marcus hade mycket mindre kläder men han frös inte alls :O ) Fördelen med att frysa riktigt ordentligt är dock att du längtar tills nästa stigning börjar, så att du snabbt blir varm igen:)   Passo Monte Croce/Kreuzbergpass  Almost up at Passo di Sant Antonio After Padola it went up again, this time to Passo di Sant Antonio, an ascent of 200 meters. Quite steep at some places but still okay. Efter Padola började nästa stigning direkt igen, den här gången till Passo di Sant Antonio, en stigning på 200 meter. Ganska brant på vissa ställen men fortfarande helt okej.  The steepest part on the way up to Passo di Sant Antonio After reaching the top, first the coolest and then the toughest part was coming. From Passo di Sant Antonio, the road descends 500 meters in appr. 8,5 km to Auronzo di Cadore. This part, in the opposite direction, was a part of the stage in Giro d’Italia this year with the finish in Sappada. It is a very, very curvy and steep part, and it is so impressive what the cyclist did at this stage this summer. For us it was just to focus and using the brakes quite a lot:) Efter att ha nått toppen, kom först den häftigaste och sedan den tuffaste delen. Från Passo di Sant Antonio går det utför i ca. 8,5 km till Auronzo di Cadore, och man tappar ca. 500 höjdmeter. Denna del var en del av den etapp som slutade i Sappada i Giro d’Italia i år. Då cyklades den dock andra vägen. Det är en jättekurvig och brant del, och det är verkligt imponerande att se hur cyklisterna tog sig uppför denna stigning i somras. För oss var det bara att hålla fokus i utförslöpan och använda bromsarna ganska mycket:)  The road down to Auronzo di Cadore (a part of Giro d'Italia)  The road down to Auronzo di Cadore (a part of Giro d'Italia) Auronzo di Cadore is a small Italian holiday resort at appr. 900 m.a.s.l. The town is situated beside Lago di Auronzo and offers lots of sport activities year-round. Auronzo di Cadore är en liten italiensk semesterort på omkring 900 meters höjd. Staden ligger bredvid Lago di Auronzo och erbjuder många sportaktiviteter året runt.  Auronzo di Cadore After this town the real test started. From Auronzo we were heading towards Misurina at 1700 m.a.s.l, a distance of 24 kilometers. The first 16 was quite okay, but the last 8 kilometers were almost too tough, an ascent of around 600 meters in 8 kilometers, with the steepest parts having a percentage of 12. I really thought that I wasn’t going to be able to be pedaling the whole part. Still I made it without having to walk, but it didn’t go fast;) (Marcus and I both have two cyclo cross-bikes. We are very satisfied with them, because they are very robust and manage different surfaces, but when it comes to extreme uphills, you would really need lower gears than they are equipped with. For Marcus it gets tough, but for me it sometimes gets almost impossible to pedal.) Efter att ha passerat denna stad började det riktiga testet. Från Auronzo cyklade vi vidare mot Misurina som ligger på 1700 meters höjd, en sträcka på 24 kilometer. De första 16 var rätt okej, men de sista 8 kilometerna var nästan lite för tuffa, en stigning på cirka 600 meter på 8 kilometer, och de brantaste delarna hade en lutning på 12 %. Jag trodde verkligen att jag inte skulle klara av att cykla hela vägen upp. Jag klarade dock det utan att behöva stiga av cykeln, men fort gick det inte;) (Vi cyklade båda två på våra cyclo cross-cyklar. Vi är mycket nöjda med dem, eftersom de är mycket robusta och klarar av olika typer av underlag, men när det gäller extrema stigningar, skulle det verkligen vara bra med några lägre växlar än de är utrustade med. För Marcus är det tufft, men för mig blir det ibland nästan omöjligt att orka trampa runt.)  On the way up to Misurina  On the way up to Misurina  On the way up to Misurina, curves and curves:) Up at Misurina Marcus was waiting for me and we had a snack before we took on the last part back to Dobbiaco/Toblach, 23 kilometers and a descent of 400 meters. Uppe i Misurina väntade Marcus på mig och efter lite snabb energipåfyllning cyklade vi den sista sträckan tillbaka till Dobbiaco/Toblach, 23 kilometer mestadels utför (400 höjdmeter).  Lago di Misurina  Lago di Misurina  Heading back to Dobbiaco/Toblach The lunch tasted really good after 4-5 hours of biking:)
Lunchen smakade riktigt gott efter 4-5 timmars cykling:) A short update from the last couple of days En liten uppdatering från de senaste dagarna  Started our stay here in Alanya with brunch at Robert’s Coffee. A short night before, since we didn’t get into bed until 5 o’clock in the morning. The plane should have landed in Gazipasa at 01.45, but due to technical problems onboard we had to go down in Antalya instead. There we changed to another plane and finally landed in Alanya appr. 1 hour 15 minutes later than scheduled. Startade vår vistelse här i Alanya med brunch på Robert's Coffee. Vi hade en kort natt innan, och kom inte i säng förrän vid 5. Planet skulle ha landat i Gazipasa, men fick på grund av tekniska problem ombord gå ner i Antalya istället. Där måste vi byta till ett annat plan och landade i Alanya ungefär 1 timme och 15 minuter efter beräknad tid.   12 km jogging and training at the outdoor gym 12 kilometer löpning och träning på utegymmet   A visit to the market in town, love all the colors:) Besökte marknaden i stan, älskar alla färger:)  Afternoon coffee and fresh strawberries... Eftermiddagskaffe med färska jordgubbar...  .... and sometimes together with a backgammon:) ... och ibland tillsammans med ett parti backgammon:)   Some nice dinners at home. Can’t complain about the view when cooking. Några trevliga middagar hemma. Kan inte klaga på utsikten när man lagar mat.   Had to pass the workshop area, still good asphalt:)  Three hours of biking/rollerskiing to the east part of Alanya. Tre timmar cykling/rullskidor till östra delen av Alanya.  Some hours at the beach, unfortunately not too many though Några timmar på stranden, har dock tyvärr inte hunnit med så många  Forced rest days due to a cold for both of us have brought less training hours and instead lots of working hours. Never fun to have a cold, but if we needed to get it, the timing right now was quite okay Påtvingade vilodagar har fört med sig mindre träningstimmar och istället massor av arbetstimmar. Aldrig roligt att vara förkyld, men när vi nu ändå blev det, var timingen i alla fall ganska bra  An amazing place here in the Dolomites is Mount Lagazuoi. We have been there three times, but only reached the rifugio two times. Sunday, two weeks ago, we hiked up from the ground station to the end station and the rifugio. This was a hike we did already in June 2015, but then we had to turn around when we had aroudn 1/3 left, because there was too much snow and we only had jogging shoes. But this time there was no snow and we had real hiking boot. The ascent of 700 meters took us 50 minutes to complete; real steep in the beginning, then flatter for a short period and at the end real steep again, but then in serpentines. It is a short hike, but quite extreme when it comes to steepness. It was amazing to see that little children managed this hike, even though we heard some crying. The other time we manage to reach the rifugio was in March 2017 and then by cable car, so that was very easy:) The we did the famous Sella Ronda ski tour through the ski resorts Val Gardena, Alta Badia, Arabba and Val di Fassa in the Dolomites (part of the Dolomiti Superski) and had an overnight stay up at Rifugio Lagazuoi. If you want to read more about that you can check these two older posts about these experiences here and here. En fantastisk plats i Dolomiterna är berget Lagazuoi. Vi har varit där tre gånger, men bara kommit upp till rifugion på toppen två gånger. Söndagen för två veckor sen vandrade vi upp från linbanans markstation till slutdestinationen och rifugion. Det var en vandring vi gjorde redan i juni 2015, men då fick vi vända när vi hade 1/3 kvar, eftersom det för mycket snö och vi bara hade joggingskor. Men den här gången var det ingen snö och vi hade bra vandringskängor. Vandringen på 700 höjdmeter tog oss 50 minuter att slutföra; riktigt brant i början, sedan blev det plattare en kort period och i slutet var det brantare igen, men då i serpentiner. Det är en kort vandring, men extrem när det kommer till branthet. Det var fantastiskt att se att små barn klarade denna vandring, även om vi dock hörde lite gråt. Den andra gången vi lyckades nå rifugion var i mars 2017 med då med linbana, så det var väldigt enkelt :) Vi åkte då den berömda skidturen Sella Ronda genom skidorterna Val Gardena, Alta Badia, Arabba och Val di Fassa i Dolomiterna (en del av Dolomiti Superski) och stannade en natt på Rifugio Lagazuoi. Om ni vill läsa mer om det, kan ni kolla in två äldre inlägg här och här.  Start!  Steep in the beginning  The moon:)  Heading towards the right buidling. Here it is flatter for a short period.  The tunnels used by the Austrians during the First World War   Beautiful outdoor terrace flooding in sunshine, but cold  Great lasagne       In the winter a lovely slope, take a look further below  Down with the cable car Lagazuoi March 2017  Up with the cable car   This time a beautiful slope, otherwise a steep hiking path   A day to remember:)  Amazing morning  The most beautiful slope we have seen  June 2015  Here we go   Meeting the first snow  Some more snow every now and then  The moon covered in some snow   And here we had to stop, too much snow to continue, since we only had jogging shoes. The house to the right is the rifugio. |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
December 2018
Kategorier
Alla
|
RSS-flöde