 Two years ago we took the chance to have a stop in Chamonix for a morning coffee on our way to Toblach from Annecy. Since Chamonix is a real hiking destination and this season is now (of course not exactly as normal years, but still) I thought that a post of this beautiful village would be appropriate. Hearing the name Chamonix many people think of Mont Blanc, the highest mountain in the Alps and in Europe outside the Caucausus Mountains (Mount Elbrus). And rightly so, since the 4 810 meter high mountain is a famous sight, and for many people a climb up to the top is a longed for challenge. In year 1768 the first attempt to reach the summit succeeded and nowadays an average of 20,000 mountaineer-tourists ascend the summit each year. Even though that can be considered as quite many, you should also keep in mind that almost 100 deaths occur every year in the Mont Blanc massif. Of course you don’t have to go for the summit of Mont Blanc if you’re longing for great hikes. Chamonix offers plenty of nice hiking trails in several different national parks, to glaciers, in the valley and up in the mountains. If you want you can use one of the many cable cars, to start your hike at a higher altitude. If you are a runner and looking for a real challenge maybe you should do one of the trail runs around the Mount Blanc. In the last week of August (not this year) seven different runs take place, from 15 km and 1 000 m ascent til 300 km and 25 000 m ascent. A real adventure and a beautiful experience! But of course there are also many other things than hiking and running you can spend your vacation with; mountainbiking, golf, rafting, paragliding and tennis are also very popular activities. And don’t worry, if you’re not a very sport person, Chamonix is also perfect for just enyoing the atmosphere, eating nice French food at the many cafées and restaurants and taking up the sun in a real wonderful place! För två år sedan tog vi chansen att göra ett stopp i Chamonix för morgonkaffe på vår väg till Toblach från Annecy. Eftersom Chamonix är en riktig vandringsdestination och den säsongen är här (naturligtvis inte exakt som under vanliga år, men ändå) tänkte jag att ett inlägg om denna vackra by skulle vara på sin plats. Namnet Chamonix förknippar många människor med Mont Blanc, det högsta berget i Alperna och i Europa utanför Kaukasus (Mount Elbrus). Och det med rätta, eftersom det 4 810 meter höga berget är en känd syn, och för många människor är en klättring upp till toppen en efterlängtad utmaning. År 1768 lyckades den första personen nå toppen och numera bestiger i genomsnitt 20 000 bergsbestigarturister toppen varje år. Även om det kan anses som ganska många, bör du också tänka på att nästan 100 dödsfall inträffar varje år i Mont Blanc-massivet. Naturligtvis behöver du inte bestiga toppen av i Mont Blanc om du längtar efter fantastiska klättringar/vandringar. Chamonix erbjuder massor av fina vandringsleder i flera olika nationalparker, till glaciärer, i dalar och uppe i bergen. Om du vill kan du ta en av de många linbanorna för att starta din vandring på högre höjd. Om du är löpare och är på jakt efter en riktig utmaning kanske du skulle springa en av tävlingarna runt Mount Blanc. Under den sista veckan i augusti (dock inte i år) äger sju olika lopp rum, från 15 km och 1 000 höjdmeter till 300 km och 25 000 höjdmeter. Ett riktigt äventyr och en vacker upplevelse! Men naturligtvis finns det också mycket annat än vandring och löpning du kan göra på din semester; mountainbiking, golf, forsränning, paragliding och tennis är också mycket populära aktiviteter. Och oroa dig inte, om du inte är en sportig person är Chamonix också perfekt för att bara njuta av atmosfären, äta god fransk mat på de många kaféerna och restaurangerna och njuta av solen på en riktigt underbar plats!        Pain au chocolat, croissant and cappuccino: can it be more French  Nice interior at the café, check especially out the mountain backrest  In the summer hiking is popular, and many people want to climb Mount Blanc   
0 Kommentarer
 Lago di Misurina Throwback to a dreamy day last summer in the Alps, and a celebration to the fact that Italy to a certain part opens the border for foreigners again today, June 3. On our first day in Val Casies/Gsiesertal we made a hike/run up to and around Tre Cime/Drei Zinnen (the three famous mountains/summits in the Dolomites), three hour, highest point at 2400 m.a.s.l and appr. 600 altitude meters. We started at Misurina Lake and the first 4 km went quite steep upwards. Lovely sceneries along the way, and nice to see the nature in summer time. At around 2300 m.a.s.l. we came up to Auronzo rifugio/hütte, a place where you also can take the bus/car to. From here the rest of the hike is quite flat, and you can go from rifugio to rifugio. Up here we run on the flat parts and in the gentle uphills, and hiked the steeper downhills. Up here we also saw some snow, even though most of it had melted. A nice tip, if you want a break with some drinks or food, is to stop by the Malga Langalm/Lange Alm hütte. Even though we didn’t make any stops during our hike/run, it seemed to be the absolute best place, very beautiful surroundings, cozy rifugio and not so full of tourists. But of course, if you visit it during the peak season (end of July and August) it may probably be another story. After doing the loop around the three summits, we took the bus back down to Misurina, to save our knees and hips from the quite steep descend. A very nice hike/run that ended with lunch at one of our favourite restaurants, Malga Misurina.  Road in the beginning  Passing a lake  Water break  Both clear and beautiful posts  So many beautiful sceneries along the way    Up at the Auronzo rifugio Throwback till en drömlik dag förra sommaren i Alperna, och ett firande av att Italien till en viss del öppnar gränsen för utlänningar idag den 3:e juli:) Under vår första dag i Val Casies/Gsiesertal gjorde vi en vandring/löptur upp till och runt Tre Cime/Drei Zinnen (de tre berömda bergstopparna i Dolomiterna), en tur på tre timmar, med en högsta punkt på 2 400 m.ö.h. och cirka 600 höjdmeter sammanlagt. Vi började vid Misurina-sjön och de första 4 km gick ganska brant uppåt. Underbara landskap längs vägen, och roligt att få uppleva naturen också på sommaren. På ungefär 2 300 m.ö.h, kom vi upp till Auronzo rifugio/hütte, en plats dit du också kan ta buss/bil. Härifrån är resten av vandringen ganska platt, och du kan vandra från rifugio till rifugio. Här uppe sprang vi på de flackare delarna och i de lättare partierna uppför och gick i de brantare nedförsbackarna. Här såg vi också lite snö, även om det mesta hade smält. Ett tips, om du vill ha en paus med lite dryck eller mat, är att stanna vid Malga Langalm/Lange Alm hütte. Även om vi inte gjorde några stopp under vår vandring/löptur verkade det vara det absolut bästa stället, väldigt vackra omgivningar, mysig rifugio och inte så fullt av turister. Men såklart, om du besöker den under högsäsongen (slutet av juli och augusti), kan det säkert se helt annorlunda ut. Efter att ha gjort turen runt de tre topparna tog vi bussen ner till Misurina för att slippa den ganska branta nedstigningen och spara på våra knän och höfter. En mycket trevlig vandring/löptur som avslutades med lunch på en av våra favoritrestauranger, Malga Misurina.   Tre Cime/Drei Zinnen, the three famous summits      Malga Alm/Lange Alm  A small beautiful lake  Lunch with a view So nice days and beautiful sceneries   Looking at some nice apartments     Lots of very nice and fun (and sometimes quite tough) training:) Rollerskiing, running and hiking  Beautiful runnings    Up to Anterselva/Antholz  Lago di Anterselva/Antholzer See  Hiking in Val di Casies/Gsiesertal   Rollerskiing in Val di Casies/Gsiesertal  Some nice food, drink and nice places      Great view from the balcony Ciao from Valle di Casies/Gsiesertal! It is probably not unknown to anyone that we really like the Dolomites and last Friday we made a decision with extremely short notive to go down to look at some apartments and fix some papers for a possible future buying. We have been checking different apartments for a while, and now that we found some quite interesting object we decided to come and see them. We're staying in small, very picturesque village called Preindl/Prateria because one of the main objects is situated here. The picture above is taken from the balcony at the apartment we're renting at the moment. Thus it feels a bit bad to not be in "our" own apartment in Santa Maria, but we really feel that we have to test to "live" in the village where we are interested of an apartment to get a feeling for how it should be to stay here. Ciao från Valle di Casies/Gsiesertal! De flesta vet nog vid det här laget att vi verkligen gillar Dolomiterna och i fredags fattade vi ett beslut med extremt kort varsel att åka ner för att titta på några lägenheter och fixa lite papper för ett eventuellt framtida köp. Vi har kollat upp lite olika lägenheter ett tag, och nu när vi hittade ett par intressanta objekt bestämde vi oss för att komma hit ner och se dem. Vi bor i en liten, väldigt pittoresk by som heter Preindl/Prateria eftersom ett av huvudobjekten ligger här. Bilden ovan är från balkongen i lägenheten vi hyr just nu. Det känns dock lite konstigt att inte vara i "vår" vanliga lägenhet i Santa Maria och vi känner oss lite dåliga som inte är där. Dock känner vi att vi verkligen måste prova på att bo i den byn vi är intresserad av en lägenhet i för att få en känsla av hur det skulle vara att vara här längre perioder. As already mentioned the decision to flew down was taken on Friday, at noon, and already in the evening we were on the ferry to Sweden for staying overnight at Arlanda, catching a flight to Venice (only appr, 2,5-3 hours from Pustertal) at 6.20 AM on Saturday morning. We were happy with the choice of hotel at Arlanda, First Hotel Arlanda Airport, first time there for us. Free transfers from Arlanda to the hotel, good breakfast which they served half an hour earlier since we had to start so early, nice clean rooms and free transfer in the morning to the flight for only 59 EUR. Also the hotel has a sauna and gym, which we unfortunately didn't have time to test. Beslutet att flyga ner tog vi som sagt på fredagen, vid klockan 12, och redan på kvällen satt vi på färjan till Sverige för att övernatta på Arlanda och ta ett flyg till Venedig (endast ca 2,5-3 timmar från Pustertal) klockan 6.20 på lördag morgon. Vi var nöjda med valet av hotell på Arlanda, First Hotel Arlanda Airport, första gången vi bodde där. Gratis transfer från Arlanda till hotellet, bra frukost som de serverade en halvtimme tidigare eftersom vi var tvungna att starta så tidigt, trevliga rena rum och gratis transfer på morgonen till flyget för endast 59 EUR. Boendet har dessutom bastu och gym, som vi dock tyvärr inte hann testa.  A part of the breakfast at First Hotel Arlanda Airport Great with a 4 hour stop over in Frankfurt am Main where we had the change to see a bit of the city. Perfekt med en fyra timmar lång mellanlandning i Frankfurt am Main, då vi hann se lite av staden.   Last Saturday Frankfurt hosted an Iron Man event with the finish at the market square  Very nice market hall   Driving from Venice up to Val Pusteria/Pustertal via San Vito di Cadore and Cortina among other places was amazing, such a beautiful sceneries. Bilresan från Venedig upp till Val Pusteria/Pustertal via bland annat San Vito di Cadore och Cortina var fantastisk, så många vackra vyer.   The day before yesterday we started with a short morning jog, before some breakfast at the balcony before heading for a hike up to Tre Cime/Drei Zinnen (more about that later). It was an amazing day, so nice views, good training and lovely weather. Söndagen började med en kort morgonjogg innan frukost på balkongen. Därefter tog vi bilen för att vandra upp till Tre Cime/Drei Zinnen (mer om det senare). Det var en fantastisk dag, så många vackra vyer, bra träning och underbart väder.   Happy after the morning run:)  Yesterday we did some rollerskiing, were working, strolling around the village where we live, to feel the atmosphere, Marcus was running and I did some strength training. A good day! Igår åkte vi rullskidor på morgonen, jobbade en hel del, strosade runt lite i byn där vi bor och kände in atmosfären, Marcus körde ett löppass och jag styrketräning. En bra dag helt enkelt!  Some really beautiful roads for rollerskiing   Working view  Since Saturday we're back in Dobbiaco/Toblach. We came to Salzburg at Friday evening and had a short stop at IKEA to by some christmas things before arriving here in the night. Sedan i lördags är vi tillbaka i Dobbiaco Toblach. Vi kom till Salzburg fredag kväll och hade ett kort stopp vid IKEA för att köpa lite julsaker innan vi kom hit på natten. During these days we have apart from working eaten a real Italian breakfast, croissant and coffee:) Under dessa dagar har vi förutom arbetat ätit en riktig italiensk frukost, croissant och kaffe:)  Decorated a bit for Christmas, lit the first candle and had some Finnish/Swedish Christmas food. Julpyntat lite, tänt det första adventsljuset och ätit lite finsk/svensk julmat.    And of course, doing some training, and now we have mostly been skiing on snow!! Like already written we arrived here last Saturday and the day after, they opened a 2 km long course in Santa Maddalena, appr. 30 minutes away from here. We’ve been there every day since that trying to go really slow to get used to the height and the temperature. It is not that cold (and unfortunately only snow up in the mountains) but since we came from 20 degrees we want to be a bit careful, to hopefully not get cold. Even though the course is only 2 km long it is still very fun to go, since there are some flat parts, some curves and some uphills and downhills. If we’re lucky with the weather, then hopefully they will open a track on the cross-country skiing stadium. Except for skiing (both classic and skate) we have also had time to do some running and I was at the gym yesterday while Marcus was playing hockey. There is a team consisting of players of different ages and on different levels that train every Tuesday. A good way to meet people, practice German and of course play some ice hockey. Since they were only 12 players it was a good training too! The training finished in a typical South European way with free beer in the locker room😊 Och naturligtvis, tränat, och nu har det mest handlat om skidåkning på snö!! Som jag redan nämnt kom vi hit i lördags och dagen efter öppnade de en 2 km lång slinga i Santa Maddalena, ca. 30 minuter härifrån. Vi har varit där varje dag sen dess och försökt att ta det väldigt lungt för att vänja oss vid höjden och temperaturen. Det är inte så kallt (och tyvärr bara snö upp i bergen) men eftersom vi just kom från 20 grader vill vi vara lite försiktiga, och förhoppningsvis slippa bli förkylda. Fastän slingan bara är 2 km lång är den fortfarande väldigt kul att köra, eftersom det finns en del flacka partier, en del kurvor och några uppförs- och nedförsbackar. Vill det säg väl med vädret öppnas förhoppningsvis också en slinga nere på längdskidstadion den här veckan. Förutom skidåkning (både klassiskt och skate) har vi också sprungit lite och jag var på gymmet igår kväll, medan Marcus var och tränade ishockey. Det finns ett lag bestående av spelare i olika åldrar och på olika nivåer som tränar varje tisdag. Ett bra sätt att träffa människor, träna på tyskan och naturligtvis spela ishockey. Eftersom de bara var 12 spelare blev det också bra träning! Träningen avslutades på ett typiskt sydeuropeiskt sätt med fri öl i omklädningsrummet😊        So, the days go by with work, training, Christmas spirit and panoramic views! Dagarna flyter alltså på med jobb, träning, julmys och njutande av panoramavyerna!  Sunday two weeks ago we did a longer training session with bike. We started early in the morning (I started a bit earlier since Marcus of course is faster than me) for a round trip of appr. 95 km over three mountain passes. The first 8 kilometers are flat, then the next 8,5 kilometers are slightly upwards, before the first mountain pass, Passo Monte Croce/Kreuzbergpass, starts. You reach the top of the pass after 6 kilometers and 300 meters ascent at 1636 m.a.s.l. It felt like a quite easy pass, and with not that many really steep parts. Söndag för två veckor sedan gjorde vi ett längre cykelpass. Vi började tidigt på morgonen (jag började lite tidigare eftersom Marcus då inte skulle behöva vänta lika länga på mig längs med vägen) för ett pass på cirka 95 km och över tre bergspass. De första 8 kilometrarna var platta, sedan gick de följande 8,5 kilometerna lätt uppåt, innan det första bergspasset Passo Monte Croce/Kreuzbergpass startade. Man når toppen av passet, på 1636 meters höjd efter en stigning på 6 kilometer och 300 höjdmeter. Det kändes som ett ganska enkelt pass, och det hade inte så många riktigt branta delar.  Passo Monte Croce/Kreuzbergpass Up on the top you had to get ready for the downhill. From last biking I (Anna) had learnt my lesson and this time I had a real warm jacket and two pair of gloves for the downhill. Still I was ice cold when I came down to Padola at 1200 m.a.s.l after 10 kilometers. The mornings were getting quite cold and when the speed is quite high then it gets very cold. (At least for me, Marcus had much less clothes and he didn’t freeze at all:O ) The good part with the freezing is that you are longing for the next mountain pass, since then you’re getting warm quite fast again:) När vi väl kommit upp på toppen var det dags att göra sig redo för utförskörningen. Från förra cykelpasset hade jag (Anna) lärt mig en läxa och den här gången hade jag en riktig varm jacka och två par handskar. Dock var jag ändå iskall när jag efter 10 kilometer kom ner till Padola på 1200 meters höjd. (Dock var det bara jag som frös, Marcus hade mycket mindre kläder men han frös inte alls :O ) Fördelen med att frysa riktigt ordentligt är dock att du längtar tills nästa stigning börjar, så att du snabbt blir varm igen:)   Passo Monte Croce/Kreuzbergpass  Almost up at Passo di Sant Antonio After Padola it went up again, this time to Passo di Sant Antonio, an ascent of 200 meters. Quite steep at some places but still okay. Efter Padola började nästa stigning direkt igen, den här gången till Passo di Sant Antonio, en stigning på 200 meter. Ganska brant på vissa ställen men fortfarande helt okej.  The steepest part on the way up to Passo di Sant Antonio After reaching the top, first the coolest and then the toughest part was coming. From Passo di Sant Antonio, the road descends 500 meters in appr. 8,5 km to Auronzo di Cadore. This part, in the opposite direction, was a part of the stage in Giro d’Italia this year with the finish in Sappada. It is a very, very curvy and steep part, and it is so impressive what the cyclist did at this stage this summer. For us it was just to focus and using the brakes quite a lot:) Efter att ha nått toppen, kom först den häftigaste och sedan den tuffaste delen. Från Passo di Sant Antonio går det utför i ca. 8,5 km till Auronzo di Cadore, och man tappar ca. 500 höjdmeter. Denna del var en del av den etapp som slutade i Sappada i Giro d’Italia i år. Då cyklades den dock andra vägen. Det är en jättekurvig och brant del, och det är verkligt imponerande att se hur cyklisterna tog sig uppför denna stigning i somras. För oss var det bara att hålla fokus i utförslöpan och använda bromsarna ganska mycket:)  The road down to Auronzo di Cadore (a part of Giro d'Italia)  The road down to Auronzo di Cadore (a part of Giro d'Italia) Auronzo di Cadore is a small Italian holiday resort at appr. 900 m.a.s.l. The town is situated beside Lago di Auronzo and offers lots of sport activities year-round. Auronzo di Cadore är en liten italiensk semesterort på omkring 900 meters höjd. Staden ligger bredvid Lago di Auronzo och erbjuder många sportaktiviteter året runt.  Auronzo di Cadore After this town the real test started. From Auronzo we were heading towards Misurina at 1700 m.a.s.l, a distance of 24 kilometers. The first 16 was quite okay, but the last 8 kilometers were almost too tough, an ascent of around 600 meters in 8 kilometers, with the steepest parts having a percentage of 12. I really thought that I wasn’t going to be able to be pedaling the whole part. Still I made it without having to walk, but it didn’t go fast;) (Marcus and I both have two cyclo cross-bikes. We are very satisfied with them, because they are very robust and manage different surfaces, but when it comes to extreme uphills, you would really need lower gears than they are equipped with. For Marcus it gets tough, but for me it sometimes gets almost impossible to pedal.) Efter att ha passerat denna stad började det riktiga testet. Från Auronzo cyklade vi vidare mot Misurina som ligger på 1700 meters höjd, en sträcka på 24 kilometer. De första 16 var rätt okej, men de sista 8 kilometerna var nästan lite för tuffa, en stigning på cirka 600 meter på 8 kilometer, och de brantaste delarna hade en lutning på 12 %. Jag trodde verkligen att jag inte skulle klara av att cykla hela vägen upp. Jag klarade dock det utan att behöva stiga av cykeln, men fort gick det inte;) (Vi cyklade båda två på våra cyclo cross-cyklar. Vi är mycket nöjda med dem, eftersom de är mycket robusta och klarar av olika typer av underlag, men när det gäller extrema stigningar, skulle det verkligen vara bra med några lägre växlar än de är utrustade med. För Marcus är det tufft, men för mig blir det ibland nästan omöjligt att orka trampa runt.)  On the way up to Misurina  On the way up to Misurina  On the way up to Misurina, curves and curves:) Up at Misurina Marcus was waiting for me and we had a snack before we took on the last part back to Dobbiaco/Toblach, 23 kilometers and a descent of 400 meters. Uppe i Misurina väntade Marcus på mig och efter lite snabb energipåfyllning cyklade vi den sista sträckan tillbaka till Dobbiaco/Toblach, 23 kilometer mestadels utför (400 höjdmeter).  Lago di Misurina  Lago di Misurina  Heading back to Dobbiaco/Toblach The lunch tasted really good after 4-5 hours of biking:)
Lunchen smakade riktigt gott efter 4-5 timmars cykling:) An amazing place here in the Dolomites is Mount Lagazuoi. We have been there three times, but only reached the rifugio two times. Sunday, two weeks ago, we hiked up from the ground station to the end station and the rifugio. This was a hike we did already in June 2015, but then we had to turn around when we had aroudn 1/3 left, because there was too much snow and we only had jogging shoes. But this time there was no snow and we had real hiking boot. The ascent of 700 meters took us 50 minutes to complete; real steep in the beginning, then flatter for a short period and at the end real steep again, but then in serpentines. It is a short hike, but quite extreme when it comes to steepness. It was amazing to see that little children managed this hike, even though we heard some crying. The other time we manage to reach the rifugio was in March 2017 and then by cable car, so that was very easy:) The we did the famous Sella Ronda ski tour through the ski resorts Val Gardena, Alta Badia, Arabba and Val di Fassa in the Dolomites (part of the Dolomiti Superski) and had an overnight stay up at Rifugio Lagazuoi. If you want to read more about that you can check these two older posts about these experiences here and here. En fantastisk plats i Dolomiterna är berget Lagazuoi. Vi har varit där tre gånger, men bara kommit upp till rifugion på toppen två gånger. Söndagen för två veckor sen vandrade vi upp från linbanans markstation till slutdestinationen och rifugion. Det var en vandring vi gjorde redan i juni 2015, men då fick vi vända när vi hade 1/3 kvar, eftersom det för mycket snö och vi bara hade joggingskor. Men den här gången var det ingen snö och vi hade bra vandringskängor. Vandringen på 700 höjdmeter tog oss 50 minuter att slutföra; riktigt brant i början, sedan blev det plattare en kort period och i slutet var det brantare igen, men då i serpentiner. Det är en kort vandring, men extrem när det kommer till branthet. Det var fantastiskt att se att små barn klarade denna vandring, även om vi dock hörde lite gråt. Den andra gången vi lyckades nå rifugion var i mars 2017 med då med linbana, så det var väldigt enkelt :) Vi åkte då den berömda skidturen Sella Ronda genom skidorterna Val Gardena, Alta Badia, Arabba och Val di Fassa i Dolomiterna (en del av Dolomiti Superski) och stannade en natt på Rifugio Lagazuoi. Om ni vill läsa mer om det, kan ni kolla in två äldre inlägg här och här.  Start!  Steep in the beginning  The moon:)  Heading towards the right buidling. Here it is flatter for a short period.  The tunnels used by the Austrians during the First World War   Beautiful outdoor terrace flooding in sunshine, but cold  Great lasagne       In the winter a lovely slope, take a look further below  Down with the cable car Lagazuoi March 2017  Up with the cable car   This time a beautiful slope, otherwise a steep hiking path   A day to remember:)  Amazing morning  The most beautiful slope we have seen  June 2015  Here we go   Meeting the first snow  Some more snow every now and then  The moon covered in some snow   And here we had to stop, too much snow to continue, since we only had jogging shoes. The house to the right is the rifugio. When we decided to make a stop in Annecy on our way down to Toblach/Dobbiaco, Marcus started to talk about the different places around Annecy that hosts/has hosted cross country skiing world cups or Olympic Games. La Clusaz, that has hosted competitions in the Cross Country World Cup, is only around 33 km from Annecy. Also, the Olympic places of Albertville and Grenoble are quite close, and about 40 km away from Annecy is also the Swiss city, Geneva. So, Marcus put up a nice little trip of 130 km from Annecy to La Clusaz to Geneva and then back to Annecy againJ We were both really looking forward to the biking, but I was also a bit worried about the distance. I think my longest training session by bike before had been around 60 km and that was on the flat island of Åland. I am not either so used to biking, with only maybe 7-8 shorter sessions by bike this summer. But, ”what doesn’t kill you make you stronger”:) När vi bestämde oss för att göra ett stopp i Annecy på vår väg hit ner till Dobbiaco/Toblach började Marcus prata om de olika platserna runt Annecy som står/stått som värd för tävlingar i världscupen i längdskidåkning eller de Olympiska spelen. La Clusaz, som nästan varje år står som värd för tävlingar i längdåkningsvärldscupen, ligger bara cirka 33 km från Annecy. Även Albertville och Grenoble är ganska nära, och cirka 40 km från Annecy ligger också den schweiziska staden, Genève. Så Marcus satte helt enkelt ihop en trevlig liten tur på 130 km från Annecy till La Clusaz och därifrån vidare till Genève och sedan tillbaka till Annecy igen. Vi såg verkligen båda fram emot turen, men jag var också lite oroad över sträckan. Jag tror att mitt längsta cykelpass någonsin tidigare hade varit på ca 60 km och det var på platta Åland. Jag är inte heller så van vid att cykla långa sträckor, med bara kanske 7-8 kortare pass på cykel denna sommar. Men, "det som inte dödar det härdar":)  Lake Annecy  After La Clusaz it went downhill to Geneva, first quite steep, and then the track was quite flat. From La Clusaz to Geneva we followed a route recommended for bikers, and that went well until we were a couple of kilometers from the centre. Then we had trouble finding the way and the last couple of kilometers took a lot of time to complete. Unfortunately, this led to the fact that we didn’t have that much time in Geneva, so we just strolled around, saw some of the difference areas, biked beside the lake and spotted Jet d’eau, the famous fountain from which water is jetted to an altitude of 140 metres. Den första delen från Annecy var den, på pappret tuffaste, med en stigning på ca 600 meter. (Dock ej den del vi trodde skulle vara tuffast för oss, vilket den ej heller visade sig vara). Dock gick denna del väldigt bra, (och var förmodligen den del av hela träningspasset som kändes bäst) och vi kom fram glada och pigga till La Clusaz. La Clusaz visade sig vara en trevlig liten by, men tyvärr låg längdskidåkningsstadion ca 4-5 kilometer från centrum, och vi hade tyvärr inte tid att besöka den. Med lite mer tid hade det varit kul att se platsen.     La Clusaz   After La Clusaz it went downhill to Geneva, first quite steep, and then the track was quite flat. From La Clusaz to Geneva we followed a route recommended for bikers, and that went well until we were a couple of kilometers from the centre. Then we had trouble finding the way and the last couple of kilometers took a lot of time to complete. Unfortunately, this led to the fact that we didn’t have that much time in Geneva, so we just strolled around, saw some of the difference areas, biked beside the lake and spotted Jet d’eau, the famous fountain from which water is jetted to an altitude of 140 metres. Efter La Clusaz gick det utför ner mot Genève, först ganska brant och sedan blev det ganska platt. Från La Clusaz till Genève följde vi en rutt som rekommenderades för cyklister, och det gick väldigt bra tills vi var några kilometer från centrum. Då hade vi stora problem med att hitta rätt väg och de sista kilometrarna tog väldigt lång tid. Tyvärr ledde detta till att vi inte hade så mycket tid i Genève, så vi promenerade helt enkelt bara runt, såg några av de olika stadsdelarna, cyklade lite längs sjön och såg Jet d'Eau, den berömda fontänen som spruta vatten till en höjd av 140 meter.  Geneva    Jet d'eau   Switzerland: famous for its clocks    The last part, back to Annecy from Geneva, was absolutely the toughest. This part was 43 kilometer long, and the first part of it was an ascent of almost 600 meter, followed by a descent of around 500 meter. It was the toughest because when we started it, we had already been cycling for some hours, it came rain for a while, the ascent was quite tough with almost no periods of rest and, unfortunately, we took a road with lots of traffic. Altogether it was a very nice session by bike; the sceneries up to and down from La Clusaz were beautiful, it was also very fun to cycle uphill and downhill and we saw lots of things along the way. Biking is a great way of combining sightseeing with training, and of course, you don’t have to bike for 130 km to make it a great experience! There are lots of beautiful places around Annecy which you can visit by great cycle paths. On our second day in Annecy we went for a rollerski-/rollerblades training session along a part of the cycle path around the Lake of Annecy. The path is really perfect for training, it has two lanes and very good asphalt, and is furthermore well sign posted (with signs of curves and stop signs). Since the path is flat it is suited for almost everyone, and also the fact that the path goes beside many small towns means that it is easy to stop for a lunch break or a coffee if you want to. Den sista delen av sträckan, från Genève tillbaka till Annecy, var absolut den tuffaste. Denna del var 43 kilometer lång, och den första delen av den hade en stigning på nästan 600 meter följt av mer nedförsbackar på sammanlagt 500 höjdmeter. Det som gjorde det till den tuffaste delen var att när vi startade sista etappen hade vi redan cyklat i ett par timmar, det öste ner regn ett tag, den långa stigningen var ganska tuff, utan egentligen några flackare partier och tyvärr tog vi en väg med mycket trafik. Summa summarum var det ett jättefint träningspass; riktigt vackra vyer upp och ner från La Clusaz, det är väldigt roligt att cykla uppför och nerför och vi upplevde en hel del längs vägen. Cykling är verkligen ett bra sätt att kombinera sightseeing med träning, och du behöver ju inte cykla 130 km för att det ska bli en härlig upplevelse! Det finns många vackra platser runt Annecy vilka du nå längs utmärkta cykelleder! Under vår andra dag i Annecy gjorde vi ett rullskids-/rollerbladespass längs en del av cykelvägen runt Annecy-sjön. Vägen är verkligen perfekt för träning, den är tvåfilig och har väldigt bra asfalt, och dessutom är den väl skyltad (med skyltar som varnar för kurvor och stoppskyltar). Eftersom cykelvägen är platt passar den i princip för alla, och det faktum att den går precis bredvid många små städer betyder att det är enkelt att stanna till för en lunch eller kaffe om du vill.   Perfect conditions!  We had planned to go around the lake, but since the path was not suitable for rollerskis/rollerblades at the southernmost part, we decided to turn around and go back the same way. Still for us, the most important thing was to get asphalt and a path with no cars.. Afterwards we realized that if we should have continued on the cycle path to the south east we would have ended up in Albertville, on an almost perfect path the whole way. This really shows the perfect training conditions around Annecy! Vi hade planerat att åka runt sjön men eftersom vägen inte var så lämplig för rullskidor/rollerblades längst söderut bestämde vi oss för att vända om och åka tillbaka samma väg. För oss var det viktigaste att kunna åka på bra asfalt och slippa en massa vilar. Efteråt insåg vi att om vi skulle ha fortsatt på cykelvägen skulle vi ha kommit till Albertville, på nästan perfekt väg hela vägen. Det här visar verkligen hur bra träningsförhållandena runt Annecy är!   During our trip to Dobbiaco/Toblach we did a three night stop in Annecy. It is a place we have been talking about visiting several times and now we thought it would be great to have a stop over there. Annecy is called ”Venice of the Alps” because of its many canals and its location at the foot of the Alps. It is an extremely picturesque town with many cute streets, the canals and beautiful buildings. Its location near the Alps and directly by the lake of Annecy also makes it a great place for outdoor life and sports. A huge part of our time in Annecy we trained, (more of that in another post), but we had also time to stroll around the streets, sunbathing by the lake, tasting lots of good food and visit the Sunday morning market. Under vår resa till Dobbiaco/Toblach gjorde vi ett stopp på tre nätter i Annecy. Det är en plats vi har pratat om att besöka flera gånger och nu tyckte vi att det passade bra med ett stopp där. Annecy kallas "Alpernas Venedig" tack vare stadens många kanaler och dess läge precis vid foten av Alperna. Det är en extremt pittoresk stad med många söta gator, kanaler och vackra byggnader. Dess läge precis vid Alperna och direkt vid Annecy-sjön gör det också till en utmärkt plats för friluftsliv och sport. En stor del av vår tid i Annecy gjorde vi två träningspass (mer om dem i ett annat inlägg), men vi hade också tid att strosa runt på gatorna, koppla av i solen vid sjön, prova mycket god mat och besöka söndagsmarknaden.   Nice dish where you cooked your own meat on a heated stone At the first night in Annecy we hadn’t time to do some much more than taking a short stroll down to the centre (we stayed at a place around 1,5 km outside of the city centre) and had some food. We tried a dish we never tried before: we got chicken filets, duck, bacon and cube steak which we fried ourselves on a heated stone. This was served with French fries and a salad. Very nice and a cool way to eat! Unfortunately, I don’t remember the name anymore. Den första kvällen i Annecy hade vi inte tid att göra så mycket mer än att ta en kort promenad ner till centrum (vi bodde på ett hotell cirka 1,5 km utanför centrum) och äta middag. Vi provade en maträtt vi aldrig testat tidigare: vi fick in kycklingfilé, anka, bacon och lövbiff som vi sedan själva stekte på en uppvärmd stenplatta över ett spritkök. Till detta serverades pommes frites och en sallad. Gott och ett mycket trevligt sätt att äta middag på! Tyvärr kommer jag dock inte ihåg namnet på maträtten.  Lake Annecy  Raclette and tartiflette in the background Next day we went out on a long cycling to La Clusaz and Geneva, but more about that in another post. When we came back to Annecy we went out for dinner and some typical French food, we had raclette (originally from Switzerland, but very common also in France) and tartiflette. Raclette is a cheese from cow milk and the dish raclette consist of this cheese melted, together with some cold cuts, gherkins and potatoes. Tartiflette is a dish from Savoy, the region around Annecy, and consists of potatoes, reblochon cheese, lardons and onions made like a gratin. The raclette became a real favourite! Vår första dag i Annecy gjorde vi ett långt cykelpass till La Clusaz och Genève, men mer om det i ett annat inlägg. När vi kom tillbaka till Annecy på kvällen gick vi ut och åt middag, två rätter typiska för Frankrike, raclette (ursprungligen från Schweiz, men mycket vanligt även i Frankrike) och tartiflette. Raclette är en ost gjord på komjölk och maträtten raclette består av denna ost smält tillsammans med kallskuret, ättiksgurka och potatis. Tartiflette är en maträtt från Savojen, regionen i vilken Annecy ligger, och består av potatis, reblochon, ost, bacon och lök gjord som en gratäng. Raclette blev en riktig favorit!   Brunch, check out the cute cap on the egg:)      Palais de l'Isle     Our second day in Annecy started with a sleep-in (even though we of course woke up around 6 o’clock as usual:), but still very nice to not get up directly since all the others day on the trip really had program 24/7. When we had woke up we went to the centre for brunch at a place which had very good reviews on tripadvisor. It turned out to be a good choice and we got to taste a lot of different dishes/products. Full and satisfied we went down to the lake and relaxed a while in the sun. Then we headed back to the centre and crossed the famous Pont des Amours, Lover’s Bridge. As written before Annecy is extremely beautiful with its location by the lake and the Alps and with its picturesque centre. We strolled along the streets and over the canals, saw the beautiful Palais de l’Isle, a building that for a period was a museum and now is a museum and tasted some food and wines at a market. Then we went back to our accommodation for some rest and lunch, and then we went out for a rollerski-/rollerblades training session along the lake of Anncey (more about that in another post). The evening was spent at the hotel with dinner and some work. Vår andra dag började med sovmorgon, (vilket ju i och för sig innebär att vi ändå båda vaknar vid sex:), dock ändå väldigt skönt att inte gå upp direkt eftersom alla andra dagar på resan verkligen haft program 24/7. Efter att vi stigit upp gick vi ner till centrum för brunch på ett kafé som fått mycket bra recensioner på tripadvisor, La Bicyclette Rose. Det visade sig vara ett bra val och vi fick smaka på många olika rätter/produkter. Mätta och belåtna promenerade vi sen ner till sjön och slappade ett tag i solen. Därefter fortsatte vi tillbaka till centrum och korsade berömda Pont des Amours, Kärleksbron. Som redan nämnt är Annecy extremt vackert med sitt läge vid Annecy-sjön och Alperna och med sitt pittoreska centrum. Vi promenerade längs gatorna och över kanalerna, såg vackra Palais de l'Isle, en byggnad som en period fungerade som fängelse och nu är ett museum, och provade lite mat och lokala viner på en marknad. Sedan gick vi tillbaka till vårt boende för lite vila och lunch, och sedan stack vi iväg på ett rullskid-/rollerbladespass längs Anncey-sjön (mer om det i ett annat inlägg). Kvällen tillbringades på hotellet med middag och lite jobb.   The last morning in Annecy started with the Sunday market, which we went to for buying some breakfast to eat on the way. The market should start at 7 o’clock and when we got there at that time there were not many sellers there. Luckily, we still got some cheese and fruits and then we stopped by the bakery to buy some bread.
Altogether our days in Annecy were really nice. We really liked the city, the surroundings, the food and the people. At all places everyone was very helpful and nice and that made the whole stay even better! Some tips for Annecy:
Sista morgonen i Annecy gick vi ner till stan och söndagsmarknaden för att köpa lite frukost att äta under vägen. Marknaden skulle börja klockan 7 men när vi kom precis vid 7 fanns det inte många säljare där. Vi lyckades dock få tag på lite ost och frukt, och gick till ett bageri för att köpa lite bröd. Sammantaget hade vi riktigt trevliga dagar i Annecy. Vi gillade verkligen staden, omgivningen, maten och folket. På alla ställen var alla mycket hjälpsamma och trevliga och det gjorde hela vistelsen ännu bättre! Några tips för ditt besök i Annecy:
 As the headline says we're back in Dobbiaco/Toblach. Since today is only our second day here we haven't done so much else than unpacking our things, went for 1,5 hours of rollerskiing and took a round trip with the car to check the asphalt here in the near. It is very beautiful here right now when the autumn is coming and the weather yesterday was lovely, although very windy. This morning it was -3 degrees, but on Thursday the weather forecast says 20 degrees again. This morning we will do some running around the lake here in Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) and in the afternoon there will be some rollerskiing in the near valley of Valle di Casies/Gsiesertal. You're really longing for being outside when the sun in shining and everything is so beautiful! We also had a good trip down to Dobbiaco and spent three nights in Annecy in France and had some great experiences there. The last day we also made a short stop in Chamonix. Look out for a post about great biking, nice rollerskiing, cute streets, good food and nice panoramas in the near future.  Precis som rubriken antyder är vi tillbaka i Dobbiaco/Toblach. Eftersom idag bara är vår andra dag här har vi inte hunnit gjort så mycket annat än att packa upp våra saker, kört rullskidor i 1,5 timmar och tagit en tur med bilen för att kontrollera asfalten här i närheten. Det är väldigt vackert här just nu när hösten är på kommande och vädret igår var underbart, även om det var väldigt blåsigt. Imorse hade vi -3 grader, men på torsdagen lovas 20 grader igen. I dag kommer vi att göra ett löppass runt sjön här i Dobbiaco (Lago di Dobbiaco) och på eftermiddagen ska vi köra rullskidor i dalen Valle di Casies/Gsiesertal som ligger i närheten. Man längtar verkligen efter att vara ute när solen skiner och allting är så vackert! Vi hade också en riktigt bra resa ner till Dobbiaco och tillbringade bland annat tre nätter i Annecy i Frankrike och hade några riktigt fina upplevelser där. Håll utkik efter ett inlägg om mycket fin cykling, bra rullskidsvägar, mysiga gränder och god mat inom en snar framtid.  |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Juli 2020
Kategorier
Alla
|
RSS-flöde