Och då har vi redan hunnit vara hemma på Åland i nästan en vecka. De senaste dagarna har handlat mycket om att få upplockat efter att huset ha varit uthyrt, en hel del jobb, fixande på gården, träning och häng med familj och vänner. En stor och mycket uppskattad överraskning när vi kom hem var att såväl fönstren som gräset var klippt. Så skönt! Tack så jättemycket mamma och pappa! Så hur känns det då att vara tillbaka. Lite både och får vi väl säga. Det positiva är såklart att ha familj och vänner närmare igen (vilket vi saknat en hel del) och det är också härligt med närheten till havet, men annars saknar vi nog faktiskt Dobbiaco en hel del. Mest är det nog kanske det italienska livet, enkelheten, landskapet, känslan av att man har hela världen utanför dörren och lugnet. Nu tycker säkert en del att det är märkligt att man kan sakna lugnet när man kommer tillbaka till Åland som brukar räknas som väldigt lugnt, men miljön runt omkring vårt boende i Santa Maria var så otroligt avkopplande. Vi satt till exempel inne vid vårt köksbord en dag och funderade lite på vad det var som lät ute, och när vi gick och kollade var det korna utanför som idisslade. På den nivån var tystheten där:) Annars ser vi mycket fram emot att få vid och på havet nu, och hoppas på lite värme och sol i sommar! Träningen de senaste dagarna har bestått av såväl löpning, styrka, rullskidor, rollerblades och cykling. Kändes väldigt speciellt då jag kom hem en morgon och kollade statistiken på pulsklockan och den visade ingen höjdskillnad alls på löppasset, inget man har upplevt på ett bra tag;) Ska försöka få upp några inlägg om platserna vi besökte på vägen, men på grund av att vi har fullt upp med jobb och fixande vågar jag inte lova när de kommer, men jag lovar att de kommer:)
0 Comments
Leave a Reply. |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Oktober 2024
Kategorier
Alla
|