BrändÖluffen

5/27/2019

A bit different to take the ferry to the race

Ready for the start

Saturday, two weeks ago, I ran BrändöÖluffen in the Åland archipelago. As an adult you can choose between 10 km and half marathon. I chose to run the half marathon, which at the same time was the Åland championship.

I started training for the race after we got home from Italy. So I have had about 60-70 km of running per week, mixed with some roller skiing, so that I wouldn't get hurt.

My goal was 1.30, i.e. a pace of 4.15 min/km. I didn't know so much more about the track, than it is relatively hilly and beautiful.

I had planned to start at a pace of 4.15 min/km and not harder than 4.10. But the race started a bit fast because I was hanging on to the winner Jerry Danielsson at the start who also had the goal of running at 1.30. But at the first two kilometers the pace was 4 min/km. Then I ran alone for about 8 km before the track turned towards a place called Åva. There I ran behind the person who was number two in the race. He ran at an extremely uneven pace, which certainly was not an advantage for me, but I got to rest a bit behind him in the wind. When the track turned in the village of Åva I felt that the pace was a bit too slow so I passed him and increased the speed. Here I had the best feeling in the race, from about 13,5 km to 16 km. I also caught up on the leader Jerry, but then after 16-17 km the legs started to get tired, while the person who had been number four in the race was getting closer. He passed me with 1 km left and I crossed the finish line at 1.31.28 after the last part had been really though. Still an ÅM bronze and third place in the race, which I am satisfied with considering that it was my half marathon debut.

The track
Beautiful track, but more hilly than you think. At the website it was written that it is a track for personal records, but it might be a bit two tough for team for that. The track is really nice with its location in the Åland archipelago, and passing embankments and bridges. However, it is a pity that they do not promote the race better on Åland, because then it would certainly attract more runners. According to the GPS, the race was 21350 meters long, which is longer than a half marathon.

The race was nice and really worth running.

Förra lördagen löpte jag BrändÖluffen ute i den åländska skärgården. Som vuxen kan man välja mellan 10 km och halvmaraton. Jag valde att springa halvmaraton, som samtidigt var åländska mästerskapen.

Jag började träna inför loppet efter att vi kom hem från Italien. Så det blev cirka 60-70 km löpning per vecka, blandat med lite rullskidor, så man inte skulle få någon överbelastningsskada.

Målet var att försöka springa under 1,30 h, d.v.s. i 4,15 min/km tempo. Jag visste inte så mycket om banan, mer än den är relativt kuperad och att den skulle vara vacker.

Jag hade planerat att öppna loppet i 4,15 min/km tempo och som hårdast 4,10. Men loppet startade lite fort eftersom jag hängde på vinnaren Jerry Danielsson i starten som också hade som mål att springa på 1,30. Men de två första kilometrarna gick i 4 min/km tempo. Sedan sprang jag ensam i cirka 8 km innan man vänder mot ett ställe som heter Åva. Där låg jag i motvinden i rygg på han som låg tvåa i loppet. Han sprang mycket ryckigt, vilket säkert var till nackdel för mig, samtidigt som jag fick vila lite i ryggen på honom. När vi kom till vändningen i Åva by så märkte jag att det gick lite för långsamt så jag sprang om honom och ökade faren. Här hade jag min bästa känsla i loppet, från cirka 13,5 km till 16 km. Jag tog också in på ledaren Jerry, men sedan efter 16-17 km började benen ta slut, samtidigt som han som legat fyra i loppet hade börjat få upp farten. Han passerade mig med 1 km kvar och jag tog mig i mål på 1,31,28 efter att sista delen varit riktigt tung. Blev ändå ett ÅM-brons och tredje plats i loppet, vilket får vara godkänt med tanke på att det var min halvmaraton debut.

Banan
Vacker bana, men mer kuperad än man tror. Det stod på hemsidan att det var en bana för personliga rekord, men den kanske var i tuffaste laget för det. Banan är riktigt fin med sitt läge i den åländska skärgården, och går t.ex. över vägbankar och broar. Det är dock synd att de inte marknadsför loppet mer på fasta Åland, för då skulle det säkert kunna locka fler löpare. Enligt GPS:en var loppet 21350 meter långt, vilket är längre än ett halvmaraton.

Loppet var fint och är verkligen värt att löpa.