Alliansloppet: race report

9/10/2022

On August 27th I participated in Alliansloppet

The race is counted as the world's largest roller ski race and consists of 3 laps on a track that is 16 km long. So a total of 48 km with about 400 altitude meters in total. Above all, there are two climbs on the track. The first one after 500 meters and the second after about half the track. The first is clearly longer and heavier.

We were three participants from Åland in the race: Me, Patrik Lehtonen and Tommy Danielsson.

There were three groups to start in. I, together with the other from Åland, started in the last group, in the other two groups there were really good skiers. We were a total of about 180 men in the Elite race, which I participated in. In the morning it was an exercise race with many more participants. We had skis from Swenor (resistance 3), these were at least as heavy as my Marwe 6-7 that I practice on. The weather was okay, but not the best with some rain and around 16-17 degrees and a little windy.

The race was not a success for me. I started far ahead in my group and the start got well. Saved a bit energy on the first uphill but already after 1.5 km my pole got completely broken. Had only 70 cm left of it. Then it became a struggle to get a new one. Anna was standing in the first uphill on this lap so I couldn't get a new from her. Then skiers after skiers passed me and finally I was the last of all the men I think. I got a new pole at about 7.5 km. Then I started passing skiers, but I noticed after about half the race that I was tired. I had felt before the race that I was tired and Chiara had had 38.5 degree fever at the night before the race.
I advanced a little all the time and at the last lap, the ladies, who had started 10 minutes after me, caught me. They had a sprint price when they caught me and I didn't have a chance to keep up with them. Finally, after the uphill, I got a group of ladies to ski with. Ida Dahl, Kati Roivas and another woman. But I just tried to hold their backs and hadn't the energy to help out. They probably went a little too fast for me. After about 3 km I had to drop them and then after a while Hedda Bångman caught me and then I went with her to the roundabout where the other uphill started. When she started double poling with a kick, I didn't have a chance to keep up. At the end of the race, I just was focusing on crossing the finish line. I finished 152nd of 165 men who completed the race.

When it comes to the race I forgot a bit about the energy intake at the beginning of the race when I was so busy with trying to get a new pole. Maybe I had to suffer for that a bit at the end of the race.

I have now been sick for almost two week after the race when I write this post, so it may also have affected the result.

I think the event was really fun and it was very nice and felt pleasant. Much less hustle and bustle before the start than in other Swedish races I have participated in, in the winters.

The start of the race

The finish

Some sponsor tents on the area

Den 27 augusti deltog jag i Alliansloppet.

Loppet räknas som världens största rullskidslopp och går 3 varv på en bana som är 16 km lång. Så totalt 48 km med cirka 400 höjdmeter i stigning totalt. Det är framför allt två stycken stigningar på banan. Den första efter 500 meter och den andra efter cirka halva banan. Den första är klart längre och tyngre.

Vi var tre ålänningar med i loppet: jag, Patrik Lehtonen och Tommy Danielsson.

De var tre led att starta i. Jag fick tillsammans med övriga ålänningar starta i sista led, i de två andra leden var det riktigt duktiga åkare. Vi var totalt cirka 180 startande herrar i elitloppet, som jag åkte. På morgonen var det ett motionslopp med många fler deltagare. Vi åkte på 3:or från Swenor, dessa var minst lika tunga som mina Marwe 6-7:or som jag tränar på. Vädret var okej, men inte det bästa med lite regn och 16-17 grader och lite blåst.

Loppet blev ingen succé för mig. Jag startade långt fram i mitt led och kom i väg bra. Sparade lite på krutet uppför backen men redan efter 1,5 km gick min stav helt av. Hade bara 70 cm kvar av den. Sedan blev det en kamp att få en ny. Anna stod i första backen på detta varv så där kunde jag inte få någon stav. Sedan passerade åkare efter åkare mig och till sist var jag näst sist av alla herrar tror jag. Jag fick en ny stav vid cirka 7,5 km. Då börja jag ta åkare, men jag märkte efter cirka halva loppet att jag var trött. Hade känt innan loppet att jag var trött och Chiara hade haft 38,5 graders feber på natten.
Jag avancerade lite hela tiden och vid sista varvning kom damerna fast som hade startat 10 min efter mig. De hade ett spurtpris när de kom fast och jag hade inte en chans att hänga med. Till slut efter backen fick jag en grupp damer att åka med. Ida Dahl, Kati Roivas och en till. Men jag hängde bara med och drog inget. De gick nog lite för fort för mig. Efter cirka 3 km släppte jag och sedan en stund senare kom Hedda Bångman fast mig och då åkte jag med henne fram till rondellen där den andra uppförsbacken började. När hon började med stakning med frånskjut hade jag inte en chans att hänga med. Under slutet av loppet tänkte jag bara att jag skulle ta mig i mål. Jag slutade 152:a i mål av totalt 165 herrar som fullföljde.

De jag kan säga om loppet annars var att jag glömde lite energiintaget i början på loppet när jag var så upptagen med stavjagandet. Det kanske jag fick sota lite för i slutet av loppet.

Jag har nu varit sjuk nästan två veckor efter loppet när jag skriver detta inlägg, så det kan också ha påverkat resultatet.

Jag tycker att arrangemanget var riktigt skoj och var väldigt trevligt och kändes gemytligt. Mycket mindre hets än inför de svenska loppen jag åkt på vintern.