Jag är ju väldigt idrottstokig, och har sedan länge tillbaka velat uppleva en fotbollsmatch i ett större fotbollsland (fastän jag dock egentligen inte är så fotbollsintresserad:). Men att få uppleva stämningen och fotboll på hög nivå tycker jag ändå att skulle vara spännande. Jag har varit i London 3 gånger, och 2 av de gångerna hade jag verkligen tänkt gå på fotboll, men av olika orsaker blev det inte av. Den här gången tänkte vi redan innan vi åkte att man skulle satsa på att försöka se en match. Här i Volterra är det egentligen fullt möjligt att se fem lag spela sina hemmamatcher Lazio, Inter, Empoli, Bologna och Fiorentina. Klart närmaste är dock Empoli och Fiorentina (Florens). Eftersom Fiorentina räknas som ett bättre lag av de två tänkte vi att vi satsar på dem. I söndags mötte de AC Milan, som ju räknas som ett av de bättre lagen i ligan, så då bestämde vi oss för att åka. Att köpa biljetter visade sig dock vara lättare sagt en gjort:) Vi tänkte köpa online, både för att vara säkra på att få biljetter och för att det är billigare. Problemet var bara att det inte fungerade, svårt när sidan bara är på italienska också. Vi tänkte att då satsar vi på att köpa vid stadion på ett ställe som skulle ha öppet på matchdagen, men där var det förstås stängt. Tredje ställen vi försökte på fungerade det dock, och vi fick våra biljetter. 35 EUR styck för platser i hemmakurvan, vilket visade sig vara ett bra val. Bra stämning och man såg mycket bra! Söndagen började med att Marcus satte sig på cykeln och cyklade in till Florens, och jag (som tyvärr inte är bra i ryggen) tog bilen. När jag kom fram till ett ställe där vi tänkte simma och duscha på parkerade jag bilen och mötte upp Marcus med cykel, och sen cyklade vi tillsammans sista biten. Efteråt åkte vi in till stadion för att fixa biljetter och parkera bilen. (En rolig detalj: medan vi letade parkeringsplats (otroliga problem med att första skyltarna, inte ens en Florensbo förstod riktigt vad som menades) kom en busschaufför fram från en österrikisk buss och började fråga varifrån vi kom. Det visade sig att han varit alpin-tränare i Oslo under sex år i början/mitten på 90-talet. Han gillade verkligen vintersport, och berättade även att han kom från Kitzbühel och varit på en NHL-match mellan Chicago Blackhaws och Vancouver Canucks, allt på klingande norska.) Efter att vi till sist hittad en parkeringsplats satte vi oss på cyklarna och cyklade in till stan. Eftersom prioriteten låg på fotbollen denna gång, åt vi bara kombinerad lunch/middag på ett ställe och strosade runt en stund på stan, bland annat förbi Duomon och ner till floden Arno med bron Ponte Vecchio, innan vi cyklade tillbaka för att gå på fotboll. Vi hade som tidigare nämnt platser på kortsidan bland hemmafansen. Killen i biljettluckan fick fria händer att välja platser, och han gjorde ett bra val. Mycket bra stämning, men ändå en bit ifrån de allra mest hängivna supportrarna. När spelarna kom in kastades det några bengaliska eldar, och en smällare avfyrades, men bortsett från det var det lugnt (eller lugnt och lugnt, det var nog rätt så livat:)). Runt omkring oss var det mer barn, och äldre tanter och farbröder. Väldigt intressant att höra engagemanget hos de tre tanterna som satt bakom oss. Ordet forza (kraft) var vanligt förekommande, tillsammans med nidramsor om Milans mest kända italienare Montolivo. Själva matchen var riktigt sevärd trots att resultatet blev 0-0. Fiorentina hade övertaget, medan Milan mer riktade in sig på kontringar. De riktigt heta målchanserna uteblev dock, förutom en bit in i första halvlek då Fiorentina brände en straff. Summa summarum var det en riktigt kul och trevlig upplevelse; bra stämning, bra fotboll och inga oroligheter vare sig före, under eller efter matchen (åtminstone inte vad vi kunde se). /Anna
1 Comment
|
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Februari 2025
Kategorier
Alla
|