Most of our first week of vacation we spent on Marcus parents' cottage with them and Marcus brother with family. Chiara really like to be with her cousin so I think she appreciated the days there a lot. The first day Chiara and her cousin tested to catch some stickleback with nets On the second day we went to the main island of Kumlinge for some running, and most of the day was otherwise about relaxing. Chiara and I were also out in the forest for picking blueberries. The third day was also mostly about taking it easy and a visit to the playground and the shop on the main island. The fourth day consisted of a test run for Marcus (unfortunately not for me, becaus eof back problems), fishing, a trip to some friends with the gig and enyoing our own catch for dinner. The last day was mostly about packing, but I and Marcus went up early and I did some strength training on the bridge and Marcus went out for a jog in the forest Some nice days in the Åland archipelago, and I think Chiara really liked spending time with her cousin
0 Comments
We managed to finish all our work one day earlier than planned, so our first day of vacation Marcus and I ran a part of Lemlandsleden 19k/25k. This training session is one we have talked a lot about that we would like to do, and when my parents were coming to town at a good time, we could run from A to B, instead of having to run the same way back to the car again. The part that we ran turned out be well marked, only at one place one pole was hidden behind a tree, and at one place only we took the wrong way. It was fun to ran at new places, and in another pace than we are used to. The trail consists mostly of different types of forest, but it also of rocks and some easier climbs at some places. Some kilometers were also gravel and asphalt, and I know that a big part of the trail that we didn’t run is also asphalt. To sum it up: it is a nice trail to walk or run, and absolutely worth a training session, but I don’t think that you should have too high expectations. They promote it with great views, but still I think that the places with great views are very few, and mostly you are surrounded by forest. Vi lyckades bli klara med allt vårt arbete en dag tidigare än planerat, så på vår första semesterdag sprang Marcus och en stor del av Lemlandsleden 19 km/25 km. Detta träningspass är ett som vi har pratat mycket om att vi skulle vilja göra, och när mina föräldrar var på väg till stan en bra tid, kunde vi springa från A till B, istället för att behöva ta samma väg tillbaka till bilen igen. Den del som vi sprang visade sig vara väl markerad, på bara på en plats var en stolpe gömd bakom ett träd, och på bara ett ställe tog vi fel väg.
Det var kul att sprida på nya platser och i en annan fart än vi är vana vid. Leden består mestadels av olika typer av skog, men också av berg och några enklare klättringar på vissa ställen. Några kilometer gick också på grus och asfalt, och jag vet att en stor del av den del som vi inte sprang också är asfalt. För att sammanfatta det: Det är en fin led att vandra eller springa, och absolut värt ett träningspass, men jag tycker inte att man ska ha alldeles för höga förväntningar. De marknadsför leden det med fin utsikt, men ändå tycker ändå att platserna med fin utsikt är väldigt få, och mestadels är du omgiven av skog. This year we did a repeat of an old favorite and went to Bentes in Eckerö to the theatre Pippi in the South Seas. We thought it was good last year and a quite cosy summer activity, so we asked Chiara if she wanted to go this year too. We watched the movie back home first to see that it wasn’t going to be too frightening, but she really liked it. The theatre was about two hours with a pause in between, a quite okay length for Chiara. We liked it this year too; the positive thing was that it was more songs this year (something Chiara likes) and the negative thing was that it was more “the same” this year. Last year’s theatre had more different scenes. På Chiaras första lediga dag på sommaren gjorde vi en favorit i repris och åkte till Bentes i Eckerö för att gå på teatern Pippi Långstrump på de sju haven. Vi tyckte att det var bra förra året och en rätt mysig sommaraktivitet, så vi frågade Chiara om hon ville gå i år också. Vi såg filmen hemma först för att kolla lite att den inte skulle vara för skrämmande, men hon gillade den verkligen. Teatern var ungefär två timmar med paus, en ganska okej längd för Chiara. Vi gillade teatern i år också. Positivt var att det var fler sånger i år (något Chiara gillar) och det negativa var att det var mer ”lite samma sak” i år. Förra årets teater hade fler olika typer av scener. After the performance we went to the beach for some swimming and homemade red currant pie.
Efter teatern åkte vi till en strand för lite bad och hemlagad rödvinbärspaj. A couple of weeks ago, we three and Chiaras cousin with parents, went to Stall Bifrost in Hammarland for Chiara's birthday gift. She got the opportunity to hang around with different animals at a farm, and most importantly for her, to tace care of a horse and also tested to ride for the first time. It was a nice visit, and I also think it was very nice to be around animals, and Marcus also thought it was nice to see and pet newly born chickens. Chiara especially liked the part where she got to be with the horse, since that is something she hasn't done so much and something she thinks is exciting. In Toblach we are often in the stable so she is used to the environment and there she sees hens, and eggs (and also cows) all the time. Also the cat was popular, but I think she appreciated it all. A very nice gift from her cousin with family! För ett par veckor sedan var vi tre och Chiaras kusin med föräldrar, till Stall Bifrost i Hammarland för Chiaras födelsedagspresent. Hon fick möjlighet att träffa olika djur på en gård, och viktigast av allt för henne, att "sköta" en häst och också att rida för första gången. Det var ett trevligt besök, och jag tycker också att det var väldigt härligt att vara bland djur, och Marcus tyckte också att det var roligt att se och klappa nyfödda kycklingar. Chiara gillade särskilt den del där hon vara med hästen, eftersom det är något som hon inte gjort så mycket och tycker att är spännande. I Toblach är vi ofta i stallet så hon är van vid miljön och där ser hon också höns och ägg (och även kor) hela tiden). Katten var också populär, men jag tror att hon uppskattade allt. En väldigt trevlig gåva från hennes kusin med familj!
Two weeks ago, I, Chiara and Marcus participated in Semesterloppet in Eckerö on Åland. Marcus and Chiara did the 1k race together (and I was also with the last half as a part of my warmup). For Chiara the race went well, and for me not so good.😉 I ran 12k on a three laps course where the track consists of grass, gravel road, forest paths and maybe 500 meters of ”stocks and logs”. My plan was to not start so fast, but rather get a good feeling and hopefully be able to increase the speed the second and third lap. Unfortunately, the warmup didn’t feel any good, my legs were not very good, but even worse was that I also felt short of breath. I stuck to my plan to start not too fast, but I still think that I had to work hard for every meter. I was also a bit concerned of breath because I still felt short of breath. When the second lap started, I was tired, but then I caught another runner and took his back in the head wind. This lap went slower, but it also felt smart to stay behind him as long as it was head wind since it was way too long to the woman in front of me, and I didn’t have anyone close behind (I also had in mind that I was going to compete the day after too). When we came to the ”rougher” part I passed him and then I think that I ran the last part of the second/beginning of the third lap smarter, and the third lap went a bit faster again. I tried to not go all that I had, to save some energy for the day after, so I was tired when crossing the finish line but not totally exhausted. If I shall come up with something positive, I feel that I have improved running in rougher terrain, and I did better this year than 2021, otherwise I unfortunately don’t have so much positives things to take with me. För två veckor sedan deltog jag, Chiara och Marcus i Semesterloppet i Eckerö på Åland. Marcus och Chiara sprang 1 km-loppet tillsammans (och jag var också med den sista halvan som en del av min uppvärmning). För Chiara gick loppet bra, och för mig inte så bra 😉
Jag sprang 12 km på en varvbana med 4 km-varv där banan består av gräs, grusväg, skogsvägar och cirka 500 meter över ”stockar och sten”. Min plan var att inte börja så snabbt, utan snarare få en bra känsla och förhoppningsvis kunna öka farten andra och tredje varvet. Tyvärr kändes inte uppvärmningen något vidare, mina ben var inte särskilt pigga, men ännu värre var att jag också kände mig andfådd på ett konstigt sätt. Jag höll fast vid min plan att börja inte för snabbt, men jag tyckte ändå att jag var tvungen att jobba hårt för varje meter. Jag var också lite orolig för min andfåddhet och konstiga känsla jag inte var van vid. När det andra varvet började var jag trött, men sedan kom jag ikapp en annan löpare och höll hans rygg i motvinden. Detta varv gick långsammare, men det kändes också smart att hålla sig bakom honom så länge det var motvind eftersom det var alldeles för långt till nästa dam framför mig, och ingen låg nära bakom (jag hade också i åtanke att jag skulle tävla dagen efter). När vi kom till den ”mer obanade delen” passerade jag honom och sedan tycker jag att jag sprang den sista delen av det andra/början av det tredje varvet smartare, och det tredje varvet gick lite snabbare igen. Jag försökte att inte gå allt jag hade, för att spara lite energi för dagen efter, så jag var trött när jag korsade mållinjen men inte helt slut. Om jag ska komma med något positivt, känner jag att jag har blivit bättre på att springa i ”tuffare” terräng, och jag presterade bättre i år än 2021, annars har jag tyvärr inte så mycket positiva saker att ta med mig. Three weeks ago we and Chiara's grandmother and grandfather did a short trip to Föglo för the race Carlsro Cancer run. Actually I wanted to run a 10k race, but unfortunately there is not so many 10k races here on Åland. Since Carlso Cancer Run is 9k (or 4,5k) and easy to get to, and the registration fee also goes to charitable purposes Ålands Cancerförening (Åland Cancer Association), we thought it would be nice to go there. It was also very nice of my parents to come with since then could both Marcus and I participate (which is something we really like), and also Chiara could run the Mini race. Unfortunately there were very few participants that run the race as a "real race", so there were actually no partcipants that we could fight against. Marcus had to run the whole race alone and came second. For me it was very nice that I had a person to fight against on at least the first lap (he only ran one lap), and that also lead to a lot faster first lap than second:). The second lap was more about just trying to run what you had, and get to the finish line. Since quite a big part of track took place on a running trail in the forest, and the track was a bit hilly there, my legs got quite tired on the second lap. I also opened too hard, and I had to pay the price for that too on the second lap. Before the race I had thought that the track would have been a lot flatter and more on asphalt, so my goal when it comes to a specific time wasn't achieved at all. Still I am not that disappointed with the race, since it was very good training, I didn't completely "died" even though the start went way too fast, I had someone to race against on the first lap, and I felt that the part in the forest went quite okay (my strength is more running in the same pace, than up and down). After crossing the finish line, Marcus and I went for a dip in the sea and then we all had some chicken salad in the sun and some coffee on the ferry back. To sum it up I think we all had a nice day together. För två veckor sedan gjorde vi plus Chiaras mormor och farfar en kort trip till Föglo för löploppet Carlsro Cancer Run. Egentligen ville jag springa ett 10 km lopp, men tyvärr finns det inte så många 10 km lopp här på Åland. Eftersom Carlso Cancer Run är 9 km (eller 4,5 km) och lätt att komma till, och anmälningsavgiften dessutom går till ett välgörande ändamål Ålands Cancerförening, tyckte vi att det skulle vara skoj att åka dit. Det var också väldigt snällt av mina föräldrar att följa med så kunde både Marcus och jag delta (vilket vi verkligen tycker att är kul), och Chiara kunde också vara med i miniloppet.
Tyvärr var det väldigt få deltagare som sprang loppet som ett "riktigt lopp", så det fanns egentligen inga deltagare som vi riktigt kunde tävla mot. Marcus fick springa hela loppet själv och kom på andra plats. För mig var det väldigt skoj att jag iallafall hade en person att fightas mot på det första varvet (han sprang bara ett varv), och det ledde också till ett rätt så mycket snabbare första varv än andra :). Det andra varvet handlade mer om att bara försöka springa det du hade och korsa mållinjen (närmast framför mig var Marcus och hur långt det var till nästa bakom mig hade jag ingen aning:) Eftersom en ganska stor del av banan var på en del av en motionsbana i skogen, och banan var lite kuperad där, blev mina ben rätt trötta på det andra varvet. Jag öppnade också för hårt, och jag var också tvungen att betala priset för det på det andra varvet. Innan loppet trodde jag att banan skulle ha varit mycket flackare och bestå mer av asfalt, så mitt tidsmål uppnådde jag inte överhuvudtaget. Ändå är jag inte så besviken över loppet, eftersom det var ett väldigt bra träningspass, jag "dog inte helt" trots att starten gick alldeles för fort, jag hade någon att tävla mot på första varvet, och jag kände att skogspartiet gick helt okej (min styrka är mer att nöta på i samma takt än att springa upp och ner). Efter målgång tog Marcus och jag ett dopp i havet och sedan blev det lite kycklingsallad tillsammans i solen innan turen avslutades med lite kaffe på färjan på väg tillbaka. Sammantaget tror jag att vi alla hade en fin dag tillsammans. Happy Midsummer with a bunch of snapshots from some great days Started the Misummer weekend the day before Midsummer Eve with some fishing in amazing weather Woke up to this Midsummer Eve Out for a morning run Back to this and a morning dip And out at sea with the boat ... ... dragging nets Then home for a tasty breakfast Practising for the evening:) Our own-made maypole Strawberries, of course Time for swimming Midsummer dinner Playtime Meringue cake with strawberries Sleeping view Starting Midsummer Day in the best way Morning dip again And home to this The perfect Midsummer
We finished work a bit earlier and picked up Chiara a bit earlier from kindergarten last Friday to enjoy a real summer day.
We took the boat for a trip to her grandmother and grandfather for some "fika", and then a couple of hours later we went back and ended the evening with some Italian food in the town. Vi slutade jobba lite tidigare och hämtade upp Chiara lite tidigare från dagis förra fredagen för att njuta av en riktig sommardag. Vi tog båten för en utflykt till mormor och farfar för lite "fika", och efter ett par timmar åkte vi tillbaka och avslutade kvällen i stan med lite italienskt. One of the things we were looking forward to when coming home from Toblach was the opportunity to train more together, when Chiara is at kindergarten. We have been having some sessions together, but unfortunately not so many since I was sick when we came home, and now Marcus has been having a cold. Still we have had some nice seesions together, for example some rollerskiing sessions and one longer bike ride to Geta, with a stop for lunch at Pub Stallhagen on our way back:) En av de saker vi såg fram emot när vi kom hem från Toblach var möjligheten att träna mer tillsammans, när Chiara är på dagis. Vi har haft kört pass tillsammans, men tyvärr inte så många eftersom jag var sjuk när vi kom hem, och nu har Marcus varit förkyld ett tag. Ändå har vi lyckats få till några pass tillsammans, till exempel några pass på rullskidor och ett längre cykelpass till Geta, med stopp för lunch på Pub Stallhagen på vägen tillbaka :) It has also been quite a high focus on running lately, and here follows some pictures from some of the runs. So nice to be able to run in lovely weather in just shorts and t-shirt/top Vi har också haft ganska stort fokus på löpning på sistone, och här följer några bilder från några av passen. Skönt att kunna springa i härligt väder i bara shorts och t-shirt/topp Very nice is also our gym in our garage. We don't how that much equipment, but still you can get a real good workout, and so nice to have a place where everything can be left until you need it next time
Väldigt bra är också vårt gym i garaget. Vi har inte så mycket utrustning, men ändå kan du få till riktigt bra träningspass, och väldigt praktiskt att ha en plats där allt kan stå kvar tills du behöver det nästa gång |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
April 2024
Kategorier
Alla
|