Igår besökte vi högtiden La Notte Rossa (den röda natten) uppe i Volterra. Det är en festival som pågår från nio på kvällen fram till midnatt med många olika uppträdanden, gratis inträde till många museer och specialmenyer på flera restauranger. Vi tänkte att det kunde vara kul att besöka denna festival eftersom den äger rum i vår ”egen” stad. Dessutom hittade vi en intressant meny på en restaurang med 4 olika rätter (antipasti, primi, secondo, dolce) + dryck, allt för 30 EUR. Eftersom vi gillar att testa olika maträtter och drycker tänkte vi att det kunde vara värt att prova den. (Normalt är vi dock försiktiga med att ta färdiga menyer, de brukar ha en tendens att inte vara så bra.) Gårdagens matupplevelse var det dock inget fel på, absolut inte den bästa vi haft, men i princip allt smakade riktigt bra, och till maten ingick dessutom en hel flaska vin. Själva festivalen kändes inte så speciell, det var dock mysigt att strosa omkring, lyssna på musik och njuta av temperaturen. Det stod 24 grader på mätaren när vi kom hem vid midnatt. 

En svettig Marcus efter cykelturen upp till Volterra.

Ett av våra mål på resan är ju att få lägga fokus på träning. När vi kom ner till Volterra så visste vi inget om hur bra träningsmöjligheterna skulle vara trots att det var viktigt för oss.
 
Vi började första morgonen (i fredags) med att cykla från boendet upp till staden Volterra. Det är 7,2 km in till staden, och en stigning på 295 meter så när vi är uppe så är vi på nästan 500 meters höjd. Så denna lila cykeltur på 7 km tog 29 minuter. Nerför gick det ju sedan betydligt fortare. Vi hade tänkt att man skulle kunna cykla in och äta på kvällen, men nu blir det tufft att göra det utan att vara dyngsvettig.
 
I söndags var jag också och cyklade i 1,5 timme, och då gick det återigen mycket uppför den ena vägen. Cyklade 30 km med 425 meters stigning. Detta är relativt mycket för en ålänning som är van med ett högsta berg på cirka 160 meter. På väg utför gick det betydligt fortare då man var uppe i 60 km/h. Man märker att Toscana är byggt för cykling med sina många kullar och många landsvägscyklar på vägen.
 
Nackdelen med de backiga vägarna här är när man ska springa. Det blir mycket löpning nedför vilket sliter en del. Var och sprang en kort runda i lördags. När det gäller rullskidor så kommer uppförsbackarna att vara bra träning, däremot är det frågan om nedförsbackarna inte kommer att vara livsfarliga. Därför kommer jag att köra en del pass upp till Volterra på rullskidor för att få träning med hög puls, och sedan får Anna hämta mig med bil på toppen, så man slipper nedförsbackarna (även fast jag älskar farten nedför). Det finns också en del plattare vägar där vi kommer att lägga in långpassen på rullskidor. Det gäller bara att hitta bra asfalt att åka på.
 
Från och med denna vecka är tanken att jag ska träna minst 5 konditionspass i veckan, bara kroppen håller ihop) plus 2 styrkepass/rehabpass.
 
Igår anmälde vi oss också till ytterligare ett lopp i vinter, Dobbicao/Cortina vilket är ett lopp som är 50 km långt. Loppet går andra helgen i februari och ingår i Visma Ski Classic. Den banan som används för detta lopp är en del av banan som tidigare användes i Tour de Ski när de skidade fån Cortina till Dobbiaco, en mycket fin bana i en dalgång.
 
Nu har vi anmält oss till 3 lopp i vinter. Utöver Dobbiaco/Cortina är vi även anmälda till Kaiser Maximillianlauf  i Seefeld och självklart till Vasaloppet. Nu är målet bara att få en startplats i Marcialonga också. Vi missade anmälan där och det verkar inte vara så lätt att få tag på en startplats via nätet. Går säkert dock att lösa närmare start.

​//Marcus
 
 

Börjar med en bildbomb från veckan...

Sen sist har vi hunnit med sex länder på fyra dagar. Senaste inlägget avslutades med att vi strax skulle passera Öresundsbron. (Hann tyvärr inte med något mer inlägg på vägen). På väg ner genom Sverige avslutade vi det sista som måste fixas med jobbet, och från Öresundsbron och framåt har det i princip varit semester. Skönt! Resan från Sverige genom Danmark avslutades i Hildesheim strax söder om Hannover. Vi kom fram ganska sent på kvällen, och bokade hotell medan vi körde neråt. Supernöjda med det valet! Nära centrum, jättefräscha rum, trevlig personal samt gratis parkering och gratis morgonfrukost, perfekt! (1891 Hildesheim Boutique Hotel ifall någon är intresserad). Vår första kväll i Tyskland började på äkta tyskt vis med Wienerschnitzel och Weissbier:)
Dagen därpå började vi med morgonlöpning, och strax efter påbörjade vi resan ner mot Heidelberg. På vägen neråt stannade vi också till i Heppenheim, känt för att ha ett av Tysklands vackraste torg, och på eftermiddagen kom vi fram till Heidelberg. Eftersom vi har cyklar med tog vi ett hotell lite utanför, och satte oss på cyklarna in till stan. Jättekul att vara tillbaks! Vi strosade omkring hela kvällen, och fortsatte på det tyska matspåret med Weissbier, Kartoffelsuppe (potatissoppa), olika korvar och sauerkraut (surkål)! 
Morgonen därpå blev det ett cykelpass till Neckargemünd. Jag visade Marcus bykärnan, campingen där vi alltid bodde, platsen där min mamma var barnflicka och så handlade vi frukost på samma bageri vi handlat på förut. Nostalgiskt så det förslår:) Efter nostalgitrippen åkte vi vidare mot Strasbourg. Superfin stad! Vi strosade omkring i området Petit France, besökte katedralen och åt lunch (franska tartalett) precis vid kanalen. Staden är verkligen otroligt vacker: flera kanaler, gamla korsvirkeshus och en helt fantastisk katedral, faktiskt en av de vackraste vi sett! På vägen ut genom staden passade vi på att åka förbi Europaparlamentet, intressant att se. Hela staden är verkligen värd ett besök!
De sista dagarna på resan ner hit till Volterra tillbringade vi i Freiburg med våra vänner som vi inte sett på flera år. Vi hann med riktigt trevliga middagar, supergod frukost, besök i deras by med lite vinprovning och en av kvällarna var i stan. De var verkligen kul att träffas igen, få se deras arbetsplatser och göra stan tillsammans. Freiburg är en jättefin stad med mysig stadskärna och en riktigt fin utsiktsplats som bjuder på fantastiska vyer. 
I torsdags påbörjade vi sen sista etappen ner till Volterra. Vi hade bestämt att vi skulle ta ett stopp i Lugano för att få uppleva lite schweizisk stämning och se en stad med ett väldigt vackert läge. Lugano ligger nämligen precis vid Luganosjön. Här blev det lunch på ett café vid strandpromenaden. För att få se ännu en vacker plats på vägen ner åkte vi via Lago di Como (Comosjön), innan vi tog sikte på Volterra, och här är vi nu! 
Resan gick fantastiskt bra, allting löpte på smidigt (till och med motorvägarna var nästan utan kö), vädret har varit toppen, vi har haft riktigt kul med våra vänner, ätit god mat, och vi har hunnit se och uppleva massor, precis som det ska va!
I de kommande inläggen kommer vi att skriva lite om träningen de senaste dagarna och om vårt boende här i Volterra. So long! /Anna

Nu är vi äntligen på väg! De senaste dagarna har bestått av packning, städning, några sista grejer att fixa på stan, fått dragkrok på bilen, och så ännu lite mer städning och packning:) Allt har fått plats, och nu ska vi bara hämta ut våra nya cyklar i Uppsala så borde allt vara med. 
Vår resväg till Italien kommer att se ut så här: Idag åker vi ner till vänner i Linköping och stannar hos dem till på söndag morgon. Därifrån åker vi sen ner till Malmö, tar Öresundsbron och fortsätter genom hela Danmark. Vi har planerat middagsstopp i Flensburg och sen kör vi så långt vi hinner och stannar någonstans på vägen. På måndag morgon åker vi ner mot Heidelberg där vi kommer att tillbringa resten av dagen. Orsaken till stoppet här är att jag har besökt staden väldigt mycket när jag var yngre. Min mamma var au pair där när hon var 16 år, och min familj har en del bekanta där. Nu har jag dock inte besökt staden sen jag var 17 år. Längtar väldigt mycket att få sen den igen, och även att få visa Marcus en plats som ligger mig väldigt varmt om hjärtat! Tisdag morgon åker vi sen vidare mot Freiburg (via Strasbourg) och besök hos några andra vänner, som vi inte har träffat på ett bra tag. Ska bli väldigt kul! Nästa veckas torsdag blir sen sista dagen på resande fot. Då startar vi på morgonen från Freiburg och kör hela vägen ner till vårt boende i Volterra. Vi siktar på stopp i Lugano eller vid Lago di Como, möter Medelhavet i La Spezia och därifrån är det inte långt kvar till Volterra. Fortsättning följer.... /Anna
​Mer uppdateringar under vägen kommer att finnas på instagram: www.instagram.com/annaomarcus

Under en tid har vi funderat på vad vi vill göra och vad som vi tycker att är viktigt i livet. Att ha en möjlighet att jobba på valfritt ställe är något som vi har kommit fram till att vi verkligen uppskattar. I och med vårt eget företag, EA Translation, har vi insett att vi faktiskt har den möjligheten nu, och varför ska vi då vänta. Vi har under våra många resor insett att vi trivs väldigt bra i Italien, och bestämde i våras att vi vill prova på att bo där. Eftersom längdskidåkning är något som vi verkligen tycker om kommer vi att tillbringa vintern i Alperna. Förra sommaren åkte vi ner dit för att rekognosera vilket ställe som skulle passa oss bäst, och när vi övervägde för- och nackdelar kom vi fram till att Dobbiaco/Toblach är platsen! Dobbiaco räknas som ett av de bästa områdena för längdskidåkning i Alperna, och runt omkring finns även många andra bra ställen för längdskidåkning. I och omkring Dobbiaco går också flera av långloppen i Visma Ski Classics, varav vi kommer att åka några av dem. Att ett av Alpernas största skidsystem för utförsåkning också finns här gör ju inte saken sämre:) Dobbiaco kommer dock inte att vara vår första destination, utan från och med 1 september kommer vi att bo i Toscana. Vi vill ta chansen att uppleva lugnet på den Italienska landsbygden, och samtidigt ha tillgång till (förhoppningsvis) bra träningsmöjligheter. Vi ser fram emot löppass och långa pass på rullskidor bland de böljande kullarna. En avstickare till Turkiet, som nästan har blivit vårt andra hem, finns också med i planeringen under hösten. Vår planering vad gäller boende sträcker sig fram till Mora och Vasaloppet i början av mars, vad som händer sen för vi se!

Summa summarum kommer den närmaste tiden att för oss innebära en lugnare tillvaro än vi är vana vid, en chans att fokusera helt på vårt företag, en möjlighet till bra träning och flera tävlingar, samt många nya upplevelser och en chans att verkligen njuta av livet!